• Opinion och media

• Politiker

• BRIS-rapporten 2010

• Projekt

• Kampanjer

• Utbildningar och föreläsningar

• BRIS-tidningen

• Presskontakt

• Pluggannonser

• Aktuellt
• Nyhet

Debatt: Risk att regeringens föreslagna skolpolitik missar sitt mål

2009-04-06

En djupstudie BRIS gjort visar att barns och ungas skolfokus ligger på relationer, som tar stor uppmärksamhet från skolarbetet. BRIS höjer därför ett varnande finger inför regeringens förslag på ny skollag. På DN Opinion kräver BRIS generalsekreterare Göran Harnesk en upprustning av skolhälsan.
– Regeringens förslag till ny skollag fokuserar mer på bestraffningar än stödjande åtgärder i skolan, vilket riskerar medföra att allt fler barn och unga får svårt att inhämta kunskap i skolan, tvärtemot det mål regeringen satt upp, skriver Göran Harnesk.

Under år 2008 berörde 3 540 av BRIS barn- och ungdomskontakter området ”skolan” vilket gjorde området till det fjärde av våra kontaktområden. Under två veckor vintern 2009 genomfördes en fördjupningsstudie av kontakterna inom områdena skolan/mobbning.
Totalt blev det 259 kontakter som talar ett entydigt språk: barn och ungdomar fokuserar i första hand på relationerna i skolan, vilket innebär att eleverna försöker hantera allt från vardagliga bråk och missförstånd, till regelmässig mobbning. Långt senare i fokus kommer kunskapsinhämtning. BRIS får många berättelser från elever som använder så stor del av sin tid och energi för att hantera känslor och relationer att de halkar efter i skolan.

Känsla av otillräcklighet
– Om läraren enbart koncentrerar sig på att förmedla ämneskunskap så krockar kravet på skolprestationer med den enskilda elevens behov av stöd, vägledning och bekräftelse, skriver BRIS generalsekreterare Göran Harnesk på DN Opinion.
Särskilt högstadieelever berättar hur de löser denna konflikt genom att ständigt öka kraven på sig själva, ofta med misslyckanden och ökade otillräcklighetskänslor som följd. Mot denna bakgrund krävs det särskilt väl att dagens lärare måste ha kompetens att bygga en social plattform i klassrummet som utgångspunkt för kunskapsförmedling. Skolpersonalen måste även ha kunskap och förmåga att uppmärksamma de elever som faller utanför ramen.

Regelrätta straff
Göran Harnesk ifrågasätter, med utgång från resultatet av studien, utbildningsminister Jan Björklunds (fp) förslag på ny skollag, som bygger på bestraffningar, inte stödjande åtgärder.
– Istället för att komma tillrätta med grundläggande brister i skolsystemet försöker regeringen istället att bota symtom med tillrättavisningar och regelrätta straff, istället för att hitta metoder som får eleven att växa. För tonåringen är det livsviktigt att bli sedd, oavsett om man är duktig eller misslyckas med sina studier.
I artikeln kräver BRIS att elevhälsan måste upprustas till en nivå där varje elev vet att det finns tillgänglig och kompetent skolhälsopersonal om eleven behöver hjälp och stöd, att det måste finnas en minimigräns för det antal elever varje enskild skolhälsopersonal ska ha ansvar för.
– En fungerande elevhälsa kan inte bara stödja och hjälpa elever som behöver det, den kan också arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa samt vara ett stöttande organ, både praktiskt och kunskapsmässigt, till lärarkåren på skolan, skriver Göran Harnesk.

Läs hela debattartikeln, ”Risk att regeringens föreslagna skolpolitik missar sitt mål”, här på BRIS.se eller, ”Högstadietjejer utbrända av prestationsångest” på DN Opinion.