• BRIS-mejlen

• BRIS-chatten

• Diskussionsforum

• Min dikt

• Glädjekällan

• BRIS 116 111

• Barns rättigheter, English, العربية, Bosanski/Hrvatski/Srpski

• Kunskap och information

• Bara läsa
• Läsa Diskussionsforum
• Läsa Glädjekällan
• Läsa Min dikt
• Läsa vanliga mejl och svar

• BRIS kan jobba på uppdrag av barn

• Hur använder BRIS det barn berättar?

• Registrera dig

• Logga in

• Logga ut

• Tyck till

• Aktuellt

• För dig som är ung
• Bara läsa
• Läsa Min dikt

Läsa Min dikt

Min dikt är platsen på BRIS hemsida där alla barn och ungdomar kan skriva av sig genom att testa att skriva en dikt.

Här kan du läsa alla bidrag till Min dikt från den senaste tiden.

Vill du skriva ett eget inlägg måste du först logga in.

Ensam...

Alla vänder sig åt andra hållet.
Ingen bryr sig när jag frågar.
Så många tårar som runnit.
Tänk vad jag kunde hunnit.
Jag kunde ha gjort så många saker.
På den tid mitt hjärta brunnit.
Nu finns bara aska kvar.
Tänk på det som du har.
Och tänk hur mycket bättre du skulle må.
Världen är för stor för att lita på alla.
Men så som du gjort har fått mig att falla.
Jag har ingen ork kvar.
Det finns inget som håller mig på fot.
Jag vill inte leva om alla vänder ryggen till.
Du kanske aldrig mer ser mig.
Den sista gången kanske aldrig skulle komma.
Det är bara då man ångrar sig.
Innan det så tänker man på nuet.
Inte på vad som kan hända.
Jag vill leva ett liv där man är sig själv.
En slända.
Jag kan flyga över alla.
Och ingen behöver döma mig.
Men jag vill inte.
Jag orkar inte.
Jag förstår inte.
Det finns så mycket att undra över.
Men vänskap söver.
Och när du har somnat så vaknar du aldrig igen.
Tänk över om det är sant.
Eller om det bara är ett rykte.
Innan du säger vad du tänker på.
Tänk på att det kan såra andra.
Jag har inte orken kvar.
Och jag vill inte leva.
Om denna smärta ska bryta ner mitt hjärta.

Av: Tjej 13

» Skriv av dig du också!