”Barnens berättelser lämnar ingen oberörd”

Från 1 april i år gäller en ny lagstiftning som stärker rättigheterna hos barn som lever i skyddade boenden. Marie Angsell, socionom och sakkunnig på Bris kommenterar hur lagstiftningen kommer att påverka barn i praktiken.

Visste du att ungefär 6 200 barn varje år vistas på skyddat boende tillsammans med en förälder? Från och med den 1 april i år stärktes rättigheterna för barn på skyddade boenden. Men för att bättre förstå vad den nya lagen innebär, bad vi Marie Angsell socionom och sakkunnig på Bris, att berätta hur situationen tidigare har sett ut.

– Denna grupp barn har tidigare bara setts som medföljande till sin förälder, det betyder till exempel att ansvaret för barnet uteslutande har legat på föräldrarna också när barnet lever gömt på en annan plats.
Att mamman som är våldsutsatt och själv i kris, och kanske pappan som är förövaren, ska se till att barnet får allt hen behöver under tiden som de lever gömda ger ganska dåliga förutsättningar.

Vissa skyddade boenden är bra anpassade för barn, har personal med kompetens och särskilt ansvar för de barn som är där och kan ge också barn ett bra stöd. Andra boenden är inte alls anpassade och barnen lämnas där ensamma med sin förälder och syskon. Detta har lett till att barnets tillgång till undervisning, vård, förutsättningar att leka och ha en meningsfull fritid, sett väldigt olika ut. Det strider mot barnkonventionens grundprincip att alla barn har samma rättigheter.

Vad innebär den nya lagstiftningen rent konkret?

– Lagändringarna gör bland annat att skyddat boende blir en boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Barn, vars förälder har beviljats skyddat boende som insats, ska få en egen bedömning och ett eget beslut om insatsen. Det betyder att socialtjänsten nu blir ansvarig för att ta fram en plan för hur barnet ska få det hen behöver och har rätt till. Barn ska också ha en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakten med dem och tillgången till hälso-och sjukvård och skola ska stärkas.

En annan förändring är att barnets andra vårdnadshavare, när det finns en sådan, inte ska ha rätt att hindra insatsen om man bedömer att den är det bästa för barnet.

Det kommer också att ställas högre krav på kvaliteten på boendena och det kommer att krävas tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg, för att få bedriva skyddade boenden om man är en privat aktör, vilket de flesta huvudmän är idag

Vad vet Bris om behoven hos barn som vistas på skyddade boenden?

– Precis som alla andra barn har de behov av, och rätt till, trygghet och omsorg, att få leka och utvecklas, gå i skolan, ha en meningsfull fritid och att skyddas mot våld och annan utsatthet. Men de har erfarenheter och lever i en situation som gör att de har mycket svårare än många andra barn att få tillgång till sina rättigheter.

Bris och Sveriges Stadsmissioner drev projektet Barns rätt i skyddat boende under 2018 – 2021. Barnen som vi på Bris pratade med då berättade att de ofta har levt med våld under lång tid innan de flytt tillsammans med mamman. Få kände hopp om att det skulle vara över nu. De hade upprepade gånger varit med om att så småningom vara tillbaka hos förövaren igen, rätten att skyddas mot våld hade inte hjälpt dem.

Barn som under lång tid har utsatts för så skrämmande upplevelser som våld riktat mot en närstående och mot sig själv behöver stöd, och ibland specialiserad vård, för att läka de psykiska skador som detta har orsakat dem. Men många barn får inte den hjälpen, och för de barn som har en pågående vårdkontakt, med exempelvis BUP, pausas den ofta under tiden de lever gömda.

Kontakten med jämnåriga blir ofta begränsad på boendena. Barnet umgås mest med sin mamma och kanske sina syskon, och många berättar att de får ta ett stort ansvar för att ta hand om sina familjemedlemmar. Barnen Bris har pratat med önskade, bland mycket annat, eget stöd till mamma och att behöva ta mindre ansvar för allt och alla själva.

Barn som lever gömda har svårt att få tillgång till undervisning, både att hålla kontakt med skolan och få hjälp med läxläsningen. Situationen som barnen befinner sig i gör det förstås inte lättare att koncentrera sig på skolarbete. Barnen som vi pratade med i projektet gav en massa viktiga förslag på förändringar som skulle göra det bättre för barn.

Hur har Bris arbetat för att denna grupp barn ska få stärkta rättigheter?

– Genom ovan nämnda projekt, Barns rätt i skyddat boende, tillsammans med Sveriges Stadsmissioner. Stadsmissionen såg behovet av att utveckla och bättre anpassa sina egna och andra skyddade boenden ur ett barn- och barnrättsperspektiv. Bris bidrog med vår stora kunskap om barns behov och rättigheter och om hur man kan tillgodose rättigheter i praktiken. Projektet omfattade både intern kunskapsutveckling och utveckling och implementering av metoder för att barn- och barnrättsanpassa skyddade boenden. Kunskapen och metoderna spreds även externt, vi har deltagit i konferenser och föreläst för socialtjänster, personal och huvudmän för skyddade boenden samt beslutsfattare på olika nivåer.

Som en del av projektet intervjuade vi 20 barn mellan tre och 16 år. Alla hade vistats i minst två olika skyddade boenden tillsammans med sina mammor, på flykt från män som utsatte mammorna och barnen för våld. Deras berättelser lämnar ingen oberörd, det här är en grupp barn som levt i våld och hot om våld under lång tid. De har upplevt att ingen bryr sig om hur de har det. Samtliga barn sa till oss att detta var första gången någon frågade efter deras upplevelser. Barnens berättelser utgjorde stommen i Bris rapport Min tur att berätta, som finns att läsa på bris.se.

Projektet avslutades med en slutkonferens där vi också bjöd in politiker och beslutsfattare för att sätta press på regeringen att prioritera denna fråga.

Hur stark påverkan har Bris i den här typen av lagstiftningsprocesser?

– Bris och Stadsmissionen var en viktig röst i debatten genom att vi förmedlade barns berättelser och önskemål och visade på de brister som finns och de förändringar som måste till. Bris har ett högt förtroende, inte bara bland barn och föräldrar, utan också hos beslutsfattare och professionella. Man lyssnar på oss. När jag har förmedlat barnens berättelser i de möten jag har haft, med bland annat ministrar, har det varit tydligt att de har blivit berörda. 

Finns det några utmaningar med att implementera den nya lagen

– Många boenden drivs av kvinnojoursrörelsen genom frivilliga insatser av volontärer och därifrån har man uttryckt en oro över att kravet på tillstånd och de kvalitetshöjningar som det förutsätter kan göra det svårt att fortsätta bedriva boenden. En annan oro är att mammor kan komma att dra sig för att söka skydd för sig själva och sina barn när socialtjänsten måste involveras.

Hur kommer Bris att jobba med frågan fortsättningsvis?

– Vi kommer att följa utvecklingen, den tillkomna kunskapen och insikten om barns behov och rättigheter. Den förändrade lagstiftningen får naturligtvis inte leda till försämrade möjligheter för barn och deras mammor att få skydd. Bris och samhällets mål är att alla barn ska skyddas från våld och vi arbetar för det på många olika sätt i många olika processer.