Bris välkomnar det nya barnfridsbrottet
Publicerat
Från och med idag, den 1 juli 2021, införs det nya barnfridsbrottet i svensk lag. Det innebär att det numera är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld i en nära relation, exempelvis en förälders våld mot den andra föräldern eller mot ett syskon.
Barnkonventionen understryker att barn aldrig ska utsättas för våld vilket även innefattar ett skydd mot att bevittna våld.
– Bris välkomnar den nya lagbestämmelsen som är en viktig signal om att våld mot barn aldrig får förekomma – i någon form. Med den nya lagstiftningen synliggörs barnet tydligare som rättighetsbärare. Nu är det bara viktigt att vi inte nöjer oss med ny lagtext utan också arbetar aktivt för att den nya brottsbestämmelsen ska få genomslag även i praktiken, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Inför att lagförslaget antogs var Bris en av flera organisationer som fick lämna ett remissvar över de förslag som presenterades av den ansvariga utredningen. Att utredningen som lett fram till den nya bestämmelsen om ett barnfridsbrott har haft ett tydligt barnrättsperspektiv är positivt, men Bris menar att den införda lagändringen inte räcker i sig. Det krävs ett fortsatt arbete och verksamhetsöverskridande samarbete för att säkerställa varje barns rätt till skydd mot våld enligt barnkonventionen.
Bris menar att det ur ett barnrättsperspektiv hade varit mer träffande att föra in ordet upplever som rekvisit i stället för det nu införda bevittna, som endast åsyftar att se eller höra våld. Detta eftersom barn som lever med våld hemma ofta aktivt försöker skydda sig själva och därmed undviker att se eller höra, exempelvis genom att sätta på sig lurar med hög musik och dra sig undan på sitt rum. Men de lever ändå med, och upplever, våldet. Bris poängterar därför vikten av att det görs en vid tolkning av vad som ryms i att bevittna för att inte riskera att mer diffusa iakttagelser faller utanför lagens tillämpningsområde.
Som ett led i arbetet med att stärka barnets ställning och framför allt barnets rätt till delaktighet lyfte utredningen att det finns behov av att utvidga ansvaret för den särskilda företrädaren, som är den som företräder barnet i brottmålsprocessen, något Bris ställer sig bakom. Bris menar dock att befogenheten för företrädaren hade behövt gå längre än vad utredningen föreslagit och de förslag som nu antagits. Till exempel hade Bris gärna sett att skyldigheten att ha uppföljning med barnet för att informera om den fortsatta processen eller varför ett misstänkt brott mot barnet inte utreds vidare, reglerades i lag. Som ett led i att ytterligare stärka ställningen för barn i brottmålsprocessen menar Bris att det kan finnas skäl att se över om ett särskilt lämplighetskrav ska införas i lag, likt det som tidigare i år infördes för den som förordnas som offentligt biträde för den unge i mål enligt LVU. Det skulle innebära att den som förordnas som särskild företrädare ska ha särskild kunskap inom barnrättsområdet samt dokumenterad kunskap och erfarenhet av att arbeta som ombud för barn.
Som Bris tidigare har belyst är det problematiskt att det nya barnfridsbrottet är beroende av att brottet som barnet bevittnat är utrett. För att ett bevittnandebrott ska kunna leda till en fällande dom krävs alltså först att det är utrett att en till barnet närstående person har utsatts för brott, till exempel blivit slagen. Det gör att de barn som bevittnar våld blir starkt beroende av att den närstående som utsatts för grundbrottet vill medverka i en brottsutredning. För att barnfridsbrottet ska få ett reellt genomslag ställs det därför krav på att såväl sociala som brottsutredande myndigheter hittar effektiva vägar för samarbete och prioriterar resurser för att på ett tidigt stadium fånga upp såväl den våldsutsatta närstående som barnet.
Läs Bris hela remissvar här.
För mer information
