Stöd och hjälp i skolan

Att trivas och känna sig väl till mods när man går i skolan är viktigt för våra barn. Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i skolan. Det är där de ska få mycket av teoretiska kunskaper i olika ämnen. Det är också i skolan som våra barn tränas i att vara en i en grupp och det är i skolan som barn utvecklar relationer till kamrater och andra vuxna än föräldrarna.

Föräldrar och skola i gott samarbete

Det finns lagar och bestämmelser som ger barn rätt till stöd i skolan. Ett sådant stöd kan till exempel vara extra undervisning i ett skolämne där eleven annars inte skulle klara av årskursens mål, eller extra stöd för barn som kommer från ett annat land i svenska språket så att barnet så fort som möjligt lär sig prata och skriva på svenska. Men för att sådant stöd ska fungera riktigt bra, behöver barnet att föräldrar och skola hjälps åt och samarbetar med varandra. Föräldrar behöver känna sig trygga med att skolans personal gör sitt bästa för att hjälpa barnet. Skolans personal behöver hjälp från föräldrarna.

Rätt till stöd i skolan

Om du oroar dig för att ditt barn inte klarar undervisningen eller situationer i skolan utan extra stöd, ska du i första hand vända dig till barnets lärare eller rektorn på skolan. Sedan är det skolans rektor som ansvarar för att ditt barns behov av stöd blir ordentligt utrett. Om man kommer fram till att ditt barn behöver stöd, är rektorn också ansvarig för att ditt barn verkligen får stöd och att man på skolan skriver ett åtgärdsprogram. Skollagen är den lag som bestämmer att alla elever har rätt att få den hjälp eleven behöver för klara målen i de olika ämnena för sin årskurs. Om du inte är nöjd med hur rektorn på ditt barns skola utreder ditt barns behov av stöd, kan du vända dig till utbildningschefen i din kommun. Du kan också göra en anmälan till Skolinspektionen och berätta varför du inte är nöjd.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Det finns inget enhetligt sätt i Sverige för hur utredningar av barn med symptom på neuropsykiatriska diagnoser görs. Landstingen organiserar detta på olika sätt. På många håll är det vanligt att en första bedömning, ibland kallad basutredning, görs av elevhälsan på barnets skola. I de fall det gäller yngre barn kan det vara barnavårdscentralen, BVC, som blir den första kontakten.

Har du oro för ditt barn kan du, om barnet är under sex år, alltid rådgöra med personalen på BVC. Är du förälder till ett barn som har börjat skolan kan du på motsvarande sätt ställa dina frågor till personalen inom skolhälsovården. Som vårdnadshavare kan du också kontakta Barn- och Ungdomspsykiatrin, BUP. Inom vissa landsting görs en del av de utredningar som kan leda till en neuropsykiatrisk diagnos där. I andra fall kan du via BUP få information om hur du ska gå tillväga.

Stöd och hjälp om ditt barn har en neuropsykiatrisk diagnos
Barn och tonåringar som har fått en neuropsykiatrisk diagnos har rätt till stöd och hjälp för sin funktionsnedsättning. Hur stödet utformas beror på vilken funktionsnedsättning som barnet har och vilken hjälp det behöver. Förskolan, skolan och skolbarnomsorgen är en stor del av barns vardag. Ofta behöver barnet en del av sitt stöd där. Skollagen, den lag som styr barns rätt till stöd i förskolan och skolan, kräver inte att barn ska ha en diagnos för att ha rätt till stöd. Det är barnets behov av stöd för att kunna nå upp till läroplanens mål, som ska vara avgörande.

Skolhälsovård

Alla elever har enligt lag rätt till skolhälsovård. Skolhälsovården är ett förebyggande hälsoarbete som utförs av skolsjuksköterskor och skolläkare.
Om man inom skolhälsovården tycker att något kan tyda på en sjukdom eller behöver undersökas mer, så kan skolhälsovården hjälpa barnet att få en tid inom sjukvården. Alla som arbetar inom skolhälsovården omfattas av sekretess. Det betyder att de inte får berätta för någon vad de har fått veta, utan att du som vårdnadshavare har godkänt det.

Elevhälsovård/Elevhälsa

Det är rektorn på en skola som ansvarar för Elevhälsovården/Elevhälsan. Skolsjuksköterska, kurator, skolpsykolog, speciallärare och specialpedagog är exempel på personer som du kan möta inom elevhälsovården. Elevhälsovården/Elevhälsan ska arbeta för att barn med särskilda svårigheter ska få det stöd och den hjälp i skolan som barnet behöver.

Elevvårdskonferens

På en elevvårdskonferens ska man diskutera om ditt barn har behov av särskilt stöd i undervisningen eller om ditt barn har behov i skolsituationen som är andra än pedagogiska. Man kan också diskutera om ditt barn skulle vara hjälpt av en insats som inte skolan kan ge, till exempel på BUP (Barn-och ungdomspsykiatrin) eller inom socialtjänsten. Den som är barnets vårdnadshavare har alltid rätt att vara med på elevvårdskonferensen tillsammans med skolans elevhälsogrupp. I den ingår rektorn, skolsköterskan och ibland även andra personer på som kan finnas på skolan, till exempel skolkurator, skolpsykolog eller specialpedagog. På alla elevvårdskonferenser ska det skivas ett protokoll som ska arkiveras på skolan.

Vad är ett åtgärdsprogram?

Om man har kommit fram till att ditt barn inte har möjlighet att nå kunskapsmålen i ett ämne, är rektorn på ditt barns skola ansvarig för att man skriver ett åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet ska man kunna läsa om:

• vilka behov ditt barn har

• hur man ska göra i undervisningen för att ditt barn ska klara undervisningen (det vill säga få sina behov tillgodosedda)

• hur man ska följa upp och kontrollera att stödet verkligen hjälper ditt barn i undervisningen.

Ett åtgärdsprogram kan göras när som helst under läsåret. Både ditt barn och föräldrar som är vårdnadshavare har rätt att vara med när man diskuterar hur åtgärdsprogrammet ska se ut.


Läs mer om barnets rättigheter i skolan

Vart kan jag vända mig om skolan inte agerar? Vad händer när skolan inte följer lagen?


BO

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

BEO

En del inom Skolinspektionen. Ger stöd och hjälp till den som är utsatt för mobbning och kränkningar.

Skolinspektionen

En statlig myndighet som granskar skolor.

DO

Ger stöd och hjälp till den som är utsatt för diskriminering.

Skolverket

Här finns information om hur barnomsorg och skola ser ut och fungerar.

Självhjälp på vägen

Information, stöd och hjälp vid funktionshinder. Bakom satsningen står barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala och Riksförbundet Attention.

www.sjalvhjalppavagen.se