Frågor och svar om rättigheter

Barnkonventionen, Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, innehåller mänskliga rättigheter för barn. Du som är ett barn behöver inte göra någonting för att förtjäna rättigheterna, utan mänskliga rättigheter är något du föds med. Här hittar du frågor och svar som handlar om dina rättigheter.

I barnkonventionen kan du läsa om alla dina rättigheter.

I barnkonventionen kan du läsa om alla dina rättigheter.

Frågor och svar om rättigheter

Alla barn är olika men alla barn har exakt samma rättigheter och alla rättigheter är lika viktiga. Barnkonventionen har 54 olika artiklar. Dina rättigheter finns i artiklarna 1-42. Du kan läsa mer om barnkonventionens alla artiklar här.

Alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2)

Jag får höra att jag är ful på grund av min hudfärg, vad ska jag göra?

Du har rätt att inte bli sämre behandlad på grund av hudfärg eller varifrån i världen du kommer. Enligt artikel 2 i barnkonventionen är det bland annat förbjudet att diskriminera en person, alltså att behandla någon sämre, på grund av hens hudfärg, ras eller nationella ursprung i till exempel skolan. Alla barn är lika mycket värda och alla har samma rättigheter.

Alla barn har rätt att vara trygga i skolan och på sin fritid och du ska inte behöva utsättas för trakasserier eller kränkningar i skolan. Om det är i skolan du blir utsatt så har skolan en skyldighet att se till att du mår bra i skolan. De vuxna har ett ansvar att se till att du inte blir utsatt för trakasserier eller kränkningar igen. Fundera på vilken vuxen i din närhet som du skulle kunna prata med. Det kan vara en lärare, förälder, en kompis förälder eller skolkuratorn.

Kom ihåg att det finns hjälp att få, du har rätt att må bra och rätt att leva ett liv fritt från trakasserier och kränkningar, både i och utanför skolan.

Barnet bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3)

Alla säger att jag måste gå upp i vikt fast jag inte tycker att jag behöver. Nu har de bestämt att jag ska gå på en ätstörningsklinik fast jag inte vill, kan de tvinga mig till det?

Ibland har vuxna rätt att ta beslut och bestämma saker mot ens vilja. Till exempel kan vuxna bestämma över barn när det handlar om att skydda din säkerhet, din hälsa eller ditt liv. Alla beslut som dina vårdnadshavare (oftast dina föräldrar men det kan även vara andra vuxna) tar, som handlar om dig ska vara utifrån ditt bästa och dina behov. De ska alltså tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet påverkar dig.

Dina vårdnadshavare har i vissa fall rätt att bestämma om du ska få vård, exempelvis på en ätstörningsklinik, även fast du inte vill. Ibland kan det vara så att ditt behov av vård väger tyngre än din rätt att bestämma. Det gäller framför allt då det finns risk för att du kommer må sämre om du inte får vård. Det är nämligen deras skyldighet som vårdnadshavare att skydda dig från att skadas. De har ansvar över dig fram till att du fyller 18 år.

Du har alltid rätt att få förstå vad som ligger bakom beslutet om vård och ska ha möjlighet att säga vad du tycker och tänker och påverka beslut som fattas. Du har rätt att bli lyssnad på och du har rätt att få information om varför de tycker att du ska till en ätstörningsklinik och hur den vården kommer att se ut. Om du vill kan du be om att få informationen nedskriven eller översatt, så du kan läsa den i lugn och ro i ditt eget tempo.

För många som har en ätstörning och behöver hjälp att må bättre kan det vara svårt att erkänna för sig själv att en har en ätstörning. Det kan vara svårt och nästan läskigt att tänka sig ett liv utan den. Då är det viktigt att komma ihåg att en ätstörning inte är en del av en, utan det är något som har kommit in i ens liv och som går att bli av med.

Du har rätt att leva och utvecklas ( artikel 6).

Det finns nästan aldrig mat hemma hos oss, kan mina föräldrar strunta i att köpa mat till mig och mina syskon?

De vuxna du bor med får inte strunta i att ge dig mat. Du har rätt att få mat hemma och du ska inte behöva gå hungrig längre stunder. Att inte få mat kan hemma ses som en form av barnmisshandel. Alla barn har rätt att ha någon som ser till att en utvecklas på ett bra sätt. Du har rätt att bli väl omhändertagen, få mat och kläder och bli bemött med kärlek och respekt. Du har rätt att må bra och att få känna dig trygg hemma.

Det är socialtjänsten som har ansvar för att hjälpa barn som inte får det dom behöver i sina familjer.  Om du och dina syskon inte får mat hemma är det viktigt att prata med någon vuxen om hur du har det, så att du och din familj kan få hjälp att få det bättre. Den vuxne du berättar för kan hjälpa dig att kontakta socialtjänsten. Du kan också prata direkt med socialtjänsten själv i den kommun där du bor.

Du har rätt att uttrycka dina åsikter i allt som
handlar om dig (artikel 12).

Jag är 11 år och mina föräldrar är skilda. De veckorna som jag är hos min pappa trivs jag verkligen inte där men socialtjänsten säger att jag måste vara där ändå, varför är det så?

Du har alltid rätt att säga vad du tycker om din boendesituation. Dina föräldrar och socialtjänsten ska alltid lyssna på dig och väga in din åsikt när de tar beslut som handlar om ditt liv, till exempel var du ska bo.

Du har också rätt att trivas och må bra där du bor och det är viktigt att du får vara med och påverka ditt liv så att exempelvis boendet funkar och känns bra för dig. Du har rätt att få det stöd du behöver i denna situation och de vuxna runtomkring dig är skyldiga att ge dig all den information du behöver och även hjälpa och stötta dig.

Om du inte får berätta vad du själv tycker eller om du inte känner dig lyssnad på eller att du inte får information om varför boendet ser ut som du gör kan du prata med socialtjänsten igen, eller med dina föräldrar eller med någon annan vuxen du känner förtroende för.

Du har rätt till ett privatliv (artikel 16)

Min mamma säger att jag inte får träffa mina kompisar på kvällarna, får hon bestämma det?

Alla beslut som föräldrar tar ska vara utifrån barnets bästa. De ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet påverkar dig. Du har rätt att själv välja hur du vill ha det i ditt liv med vissa saker, ingen annan får till exempel bestämma vem du ska tycka om eller hur du ska leva ditt liv.

För dig som är under 18 år kan dina vårdnadshavare (den som har ansvar för dig, oftast föräldrarna) sätta vissa gränser för hur länge du får vara ute på kvällen, att du borde göra dina läxor och att inte exakt alla är lämpliga att umgås med. Det är nämligen deras skyldighet som vårdnadshavare att skydda dig från att skadas. Däremot är det viktigt att komma ihåg att det är dina behov som ska styra, inte familjens eller släktens.

Om du känner att du inte förstår hur det kommer sig att din mamma förbjuder dig att träffa dina kompisar på kvällarna så kanske ni kan prata om det. Du har rätt att förstå orsaken till att du inte får träffa dina vänner och du har rätt att bli lyssnad på och få påverka ditt liv.

Det kan också vara skönt att prata med någon annan vuxen du litar på, kanske finns det någon lärare eller en skolkurator du kan och vill vända dig till för stöd och hjälp.

Min pappa läser alla mina SMS, får han göra det?

Du har enligt barnkonventionen rätt till ett privatliv. Det betyder att vuxna till exempel inte får snoka i din telefon eller din dagbok utan att du har sagt att det är okej.

Ibland kan ditt behov av skydd väga tyngre än din rätt till privatliv. Om den vuxne exempelvis är orolig att det ska hända någonting som inte är bra för dig, så har den vuxne rätt att kolla i din telefon. Ett exempel på detta är om den vuxne är rädd att någon beter sig illa mot dig över sms. Det kan handla om att den vuxne misstänker att det är fara för ditt liv, att du blir utsatt för hot, våld eller att du blir tvingad att göra något mot din vilja, till exempel skicka pengar eller nakenbilder. I sådana lägen kan den vuxna behöva ta reda hur det ligger till så att den vuxna kan hjälpa och skydda dig om det behövs.

Men, vuxna får inte rota och snoka i sina barns mobiler av ren nyfikenhet eller för att kontrollera dig. Om det är så att din pappa är orolig för att du far illa på något sätt bör han i första hand prata med dig om oron, förklara varför han vill titta i din telefon och be om lov.

Du har rätt till skydd mot våld (artikel 19)

När mina föräldrar bråkar så slår pappa sönder saker, han har förstört dörren och min dator. En gång såg jag honom slå mamma, får han göra så?

En förälder får aldrig använda våld. Enligt barnkonventionen har barn rätt att skyddas mot alla former av våld - fysiskt våld och psykiskt våld. Det betyder att du även har rätt att skyddas mot att se din pappa slå din mamma. Vuxna ansvarar för barn och ska se till att de växer upp tryggt och säkert. Alla barn har rätt att få växa upp utan våld och rätt att skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp, kränkningar och diskriminering.

När en förälder beter sig som din pappa gör, då behöver andra vuxna hjälpa till och sätta stopp för det. Det är alltid vuxnas ansvar och det är aldrig ett barns fel om en vuxen använder våld.

Det kan vara så att din pappa behöver stöd att förändra sitt beteende, och även om det kan kännas svårt att berätta för någon om att ens förälder slåss och förstör saker, så är det den rätta saken att göra. Du ska inte behöva ha det så här och du har rätt att känna dig trygg hemma.

För att du ska kunna få hjälp och för att det ska kunna bli en förändring är det viktigt att du pratar med en vuxen utanför din familj. Ibland kan det kännas för svårt att berätta det ansikte mot ansikte, och då kan det vara bra att komma ihåg att det finns flera sätt en kan berätta saker på. Ibland kan det kännas lättare att berätta över telefon, eller skriva ett brev där en berättar om hur en har det hemma. Genom att berätta för en annan vuxen lämnar du över ansvaret till den. Den vuxne kan sedan hjälpa dig att få kontakt med socialtjänsten. Det är socialtjänsten som är ansvarig för att alla barn har det fritt från våld hemma och att barn känner sig trygga.

Om du inte kan bo kvar hos din familj
har du rätt att få hjälp och ett nytt hem (artikel 20).

Mina föräldrar är fulla nästan varje dag och bråkar mycket, kan jag flytta till en annan familj?

Att ha föräldrar som dricker och bråkar mycket kan påverka en på många olika sätt. Det är vanligt att en får ta mycket ansvar hemma och att en inte känner sig trygg.

Barn som av någon anledning inte kan bo kvar i hemmet har rätt att få hjälp att få någon annanstans att bo. Om du inte kan bo hemma är det allra vanligast att du då får bo i ett familjehem, som ibland kallas fosterhem eller fosterfamilj.

Det är viktigt att berätta för någon vuxen hur det är hemma så att du och din familj kan få hjälp. Att berätta för en annan vuxen är inte att svika, tvärt om, genom att berätta hjälper du både dig själv och dina föräldrar. Du kan berätta för en vuxen som du känner förtroende för. Det kan vara en släkting, tränare, en kompis förälder, lärare, skolkurator eller skolsköterska. Vuxna kan se till att du och din familj får hjälp av socialtjänsten. Socialtjänsten finns i varje kommun och har som uppgift att hjälpa barn och familjer som behöver stöd. När socialtjänsten får reda på att du inte har det bra så är de enligt lag skyldiga att göra en så kallad utredning. En utredning handlar om att socialtjänsten pratar med dig och din familj för att se om och hur de kan hjälpa till. Om du tillsammans med socialtjänsten kommer fram till att det inte går att bo hemma hjälper de till att hitta ett bra och tryggt boende.

Du har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård (artikel 24)

Jag känner ofta att jag inte vill leva och skadar också mig själv. Jag vet inte vad jag ska göra?

I svåra stunder kan det kännas som att livet är för svårt för att orka leva det, det kan kännas som att livet aldrig kommer bli bättre och att det inte finns någon hjälp att få. I dessa stunder är det inte ovanligt att tänka på döden som ett alternativ, det kan kännas som att en då slipper allt det jobbiga och svåra. 

När en mår så som du beskriver, kan det kännas som att det kan vara ett sätt att försöka hantera det som gör ont genom att göra illa sig själv. Att skada sig själv kan då kännas som en tröst i stunden, men det är aldrig en lösning. Det jobbiga kommer alltid tillbaka och ju mer en skadar sig själv desto sämre mår en.

Du har rätt att må bra och du har rätt att få hjälp om du inte mår bra. Enligt barnkonventionen har du rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till god vård. Om du mår så dåligt att du tänker att livet inte är värt att leva och har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du inte hålla det för dig själv. Då behöver du prata med någon vuxen som du känner förtroende för. Det kan till exempel vara någon vuxen i din närhet, kanske en lärare på skolan, skolkuratorn, en kompis förälder, tränare eller granne. Det är viktigt att inte hålla dessa känslor och tankar för dig själv, för det blir för tungt och ensamt att bära på.

Döden är aldrig ett alternativ och livet behöver inte alltid kännas så här jobbigt, det finns hjälp och stöd att få. Försök klura på vad du behöver för att hitta viljan och orken att leva, vad behöver förändras i ditt liv för att du ska kunna må bättre?

Du har rätt att säga vad du tycker. Du har rätt att tänka fritt, tro på vilken gud du vill och att vara med i olika föreningar (artikel 13, 14, 15 och 30)

En lärare sa att jag måste ta av mig min hijab när jag har lektion, måste jag göra det?

Du har rätt till din kultur och du har rätt att utöva din religion. Så utgångspunkten är att du alltid har rätt att klä dig som du vill. I vissa fall kan en lärare, på grund av säkerhetsskäl, ha rätt att begränsa elevers klädval. Exempel på detta kan till exempel vara att läraren ber en att inte ha löst åtsittande kläder vid vissa moment under en slöjdlektion på grund av risk för kläderna att fastna i verktyg eller liknande. Men, det ska då vara väldigt konkreta och specifika situationer.

Skolan har en skyldighet att se till att du mår bra i skolan. De har även en skyldighet att följa lagar såsom barnkonventionen. Du har rätt att klä dig som du vill och om du inte får det bör du prata med någon vuxen om detta. Fundera på vilken vuxen i din närhet som du skulle kunna prata med. Det kan vara en annan lärare, förälder, en kompis förälder eller skolkuratorn.

Du har rätt till fritid, lek och vila (artikel 31).

Jag har jättemycket läxor och när jag är färdig med dem måste jag ta hand om min lillebror, jag hinner aldrig vila eller göra något annat.

Enligt barnkonventionen har du rätt att få vila, få leka och må bra. För att du ska kunna må bra måste du få säga nej när du inte vill eller orkar ta hand om din lillebror. Du har rätt till avkoppling och sömn. Du har också rätt att få göra saker som du tycker är roliga på din fritid, det kan till exempel vara att träffa kompisar, simma, cykla, lyssna på musik eller skapa något.

Alla barn i Sverige har exakt samma rättigheter och alla barn är lika mycket värda. Om du inte tror att dina föräldrar förstår hur stressigt du tycker att det är med läxor och att ta hand om din bror så är det viktigt att du försöker prata med dem om hur du känner. Om dina föräldrar inte vill förstå eller lyssna kan du prata med någon vuxen om hur du upplever situationen. De vuxna omkring dig har en skyldighet att se till att du mår bra och att se till så du får dina rättigheter tillgodosedda och det är klart att du ska få vila och hinna göra andra saker du mår bra av.

×

Lämna chatt