Livechatta om funktionsvariation/funktionsnedsättning, torsdag 14 okt kl: 16.00 Skriv frågor redan nu!
Jag har ungefär 5 låtsas vänner, de alla har sina unika personligheter, ursprung, utseende, familj och mera. Det är speciellet en av dom som jag starkast relation till, jag ser och hör han mest av alla. Jag ser till och med han som en riktig vän. Jag gillar att drömma mig bort med dem om jag bara vill komma ifrån verkligheten en tag. Men dom försvinner alltid när jag känner mig ledsen, då gör de mig mer sårad eftersom jag känner mig bara mer ensam och att jag vet att jag aldrig kommer få träffa de påriktigt. Men de gör mig ändå glad då och då när jag får uppleva de där magiska scenarion med dom och ibland är de även hjälpsama.
Är det dåligt att ha låtsasvänner? Är det inte liksom bara en barngrej, borde jag ha det när jag är 14? Jag tycker att jag knappast hör någon i min ålder eller äldre ha det så jag vill gärna höra från andra som också har låtsasvänner. :]
Skriv inga detaljer om dig själv som gör att andra skulle kunna känna igen dig.
Skriv inte namn även om de är påhittade, utan använd bokstäver (t.ex. A, B, C) eller siffror.
Vi lägger inte ut jämförelser kring till exempel kropp, vikt eller betyg.
Skriv gärna en kort mening i ditt inlägg om vad du skulle vilja ha stöd och svar på.
Tankar om att må dåligt är såklart okej. Vi lägger inte ut för detaljerade beskrivningar om till exempel självskada eller självmord då det kan bli obehagligt eller triggande för andra.
Hångel & sex kan vara spännande att prata om. Eftersom det är många i olika åldrar som använder forum så kan vi inte lägga ut för detaljerade beskrivningar om sex.
Peppa och stötta gärna andra allt som du bara kan! Ofta så kan det vara så mycket värt att få veta att en inte är ensam.
Jag har samma så du är inte ensam. Samt så känner jag en 29 åring som har det lika dant. Det är inte extremt ovanligt och det har faktiskt ett namn. Det du beskriver låter ganska mycket som Maladaptive daydreaming ^^