Livechatta om Jobbigt hemma. 28 jan kl:16. Skriv frågor redan nu!

Att känna oro

Att känna sig orolig är en naturlig del av livet. Alla känner oro ibland, både barn och vuxna. Ibland vet du orsaken till din oro och ibland finns den bara där och spökar runt i ditt huvud fast du inte riktigt vet varför.

Varje år skriver Bris en rapport om de kontakter kuratorerna haft med barn och unga. Citat är omskrivet för att inget barn ska känna igen sina egna ord.

Varje år skriver Bris en rapport om de kontakter kuratorerna haft med barn och unga. Citat är omskrivet för att inget barn ska känna igen sina egna ord.

Känslan av oro kan liknas vid en signal för att något är farligt, så att du kan undvika det eller förbereda dig på att klara av det. Att känna sig nervös och orolig inför till exempel ett prov i skolan eller en viktig match kan faktiskt vara något positivt. Det kan göra att du koncentrerar och förbereder dig och därmed presterar bättre. Då brukar också känslorna gå över efter att du har klarat av det du skulle göra.

Men du kan också känna en oro som håller i sig och som inte går över. Kanske tänker du mycket på framtiden eller något jobbigt som hänt förut. Det kan vara en jobbig känsla som är svår att bli av med och som leder till andra problem som ont i magen, dålig aptit, sömn- eller koncentrationsproblem. Samtidigt kan ingen säga att en känsla som du har är fel. Om du är orolig så är den känslan verklig för dig.

Är det bara jag som känner så här?

En del blir lättare oroliga än andra. Det beror på hur känslig man är som person. Man har också haft olika upplevelser och erfarenheter i livet som kan bidra till att man lättare blir orolig. Under perioder när det händer mycket nytt i livet kan man lättare känna sig orolig, som i tonåren.

Det är också vanligt att större händelser i världen och samhället (som krig och sjukdomar) skapar oro. Den känslan stämmer inte alltid överens med hur det egentligen är. Känslor som du har inom dig styr ofta hur du ser på det som händer runt omkring. Kanske börjar du leta efter saker och händelser som passar och stärker den känsla du har? Om du till exempel är rädd för att du har en sjukdom letar du säkert efter tecken och symtom på att du verkligen är sjuk. Just sjukdomar är vanligt att ”fastna i”, vilket för vissa kan leda till något som kallas hälsoångest. Det innebär en stark oro och rädsla för att drabbas av allvarliga sjukdomar.

Är det ångest eller oro?

Ofta används ordet ångest för att beskriva oro. Ångestsyndrom är egentligen något mer än oro. Det är en diagnos som beskriver så stor oro och rädsla att känslorna tar över livet. Då kan man inte längre göra vanliga saker som att gå i skolan och träffa kompisar, man blir helt enkelt begränsad i sin vardag.

Hjälp mig!

Om man ofta känner sig orolig eller om man har gjort det under en längre tid kan man behöva stöd och hjälp. Ofta kan det hjälpa att få stöd från någon man litar på. Man kan berätta för en kompis, sin pojk- eller flickvän eller någon i familjen om sin oro. Det kan kännas skönt att ha någon som lyssnar på hur man känner och mår. Ofta kan det minska oroskänslorna. 

Ibland kan man behöva prata med en vuxen som kan hjälpa till med att hitta lösningar på det som gör en orolig. Det behöver inte alltid vara en förälder utan också någon på ungdomsmottagningen eller en skolkurator. Om det känns svårt att prata kan ett första steg vara att chatta anonymt med till exempel Bris.

Låt inte oron ta över ditt liv

Kom ihåg att om din oro tar väldigt mycket tid och plats i ditt liv så kan den hindra dig från att göra saker som du vill göra. Då blir oron värre och du hamnar i en ond cirkel som är svår att ta sig ur. Att bära något tungt inom sig en lång tid är aldrig bra, så att prata om det med någon kan kännas skönt.

Tips till dig som känner oro

  • Säg det högt. Prova hur det känns att säga ”jag är jätterädd för…” Nästa gång kan du fråga en kompis ”kan du känna dig orolig för…? Att släppa ut hjärnspöken i dagsljuset kan göra stor skillnad och få problemet att kännas lite mindre läskigt.
  • Ta några djupa andetag som går ända ner i magen, och försök att göra utandningen lika lång som inandningen (som när man yogar). Att ta djupa, jämna andetag hjälper kroppen att slappna av.
  • Lyssna på musik som får dig att känna dig lugn. Testa en avslappnings-app.
  • Gå ut och ta en promenad eller andas frisk luft i skogen en stund. 
  • Rör på dig. Du kan träna, jogga eller bara hoppa upp och ner. Då släpper du ut energi och hjälper kroppen att slappna av.

×

Lämna chatt