Stress och prestation

Att känna sig stressad ibland är vanligt, men när du upplever stress från många olika håll samtidigt, under en lång period, kan det vara negativt för hälsan. Många barn och unga berättar för Bris om stress och prestationsångest i skolan, bland vänner och på nätet.

Varje år skriver Bris en rapport om de kontakter kuratorerna haft med barn och unga. Citat är omskrivet för att inget barn ska känna igen sina egna ord.

Varje år skriver Bris en rapport om de kontakter kuratorerna haft med barn och unga. Citat är omskrivet för att inget barn ska känna igen sina egna ord.

”Alla andra är så lyckade, men inte jag”

Att jämföra sig med andra är normalt och något de flesta gör hela tiden. Vuxna kollar in grannens bil och små barn jämför leksaker med varandra. Som tonåring handlar det kanske om mobiler, kläder eller antal följare på sociala medier. Det kan vara svårt att inte bli stressad av att se vad andra gör och har, även om du vet att det är en onödig stress. Det är ju faktiskt omöjligt att vara lyckad i precis allt. Men om man ändå börjar mäta sitt eget värde i antal vänner eller betyg kan stressen bli ohälsosam.

Många berättar för Bris att de påverkas negativt av att se andras bilder på sociala medier. Det kan se ut som att alla andra har jätteroligt hela tiden, alltid är snygga och sminkade och har världens bästa och största kompisgäng. Men kan det verkligen vara så? Troligen har dessa personer jobbat hårt för att skapa just den bilden av sig själva, och kan till och med själva känna sig stressade över att leva upp till det. Men för den som följer någon annans ”perfekta liv” kan det ofta leda till komplex för det egna utseendet, kroppen och sociala livet.

För att hantera social stress kan du fundera på exakt vad det är som skapar stress hos dig själv. Och hur du kan undvika det i framtiden. Skulle du till exempel må bättre av att avfölja vissa konton?

Det här är stress

Stress är en fysisk reaktion i kroppen som kan hjälpa dig att göra något snabbt och fokuserat. Hjärnan skickar ut stressignaler och då börjar hjärtat slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna spända. En reaktion som gör att du kan få mer gjort när du är pressad eller har lite tid. Men samma stresskänsla kan också komma när du inte har bråttom eller är i en akut situation. Som när du känner att du inte kan påverka ditt liv, eller har för höga krav på dig själv. Du känner stress av press helt enkelt.

Det är helt okej att ha det stressigt ibland, du klarar av det. Men efter att ha varit stressad behöver kroppen koppla av och vila, med sömn eller med att göra något kul. Om man inte får tid att återhämta sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden, under lång tid, kan stressen leda till flera saker som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.

Tecken på att du är stressad

  • Du sover dåligt på nätterna
  • Du känner dig trött fast du har sovit
  • Du spänner dig och får ont i nacken eller axlarna
  • Du blir lätt blir irriterad och arg över småsaker
  • Du känner dig ointresserad av det som händer omkring dig
  • Du väljer bort saker som du förut har gjort och tyckt om
  • Du får svårt att koncentrera dig, tänka klart och komma ihåg saker
  • Du känner dig rastlös och har svårt att koppla av
  • Du får huvudvärk eller ont i magen
  • Du får hjärtklappning
  • Du har negativa tankar eller känner ångest

Går det att springa ifrån stressen?

För att skydda dig mot stress finns det tre viktiga saker du måste ge dig själv - sömn, mat och motion. Sömn ger hjärnan en chans att återhämta sig och ladda om inför en ny dag. Näringsrik mat ger bra bränsle till kroppen, och motion kan bland annat minska mängden stresshormoner i kroppen. Man kan till och med säga att motion funkar som ett lyckopiller för hjärnan. Men det betyder inte att du behöver bli elitidrottare utan det räcker bra med vanlig vardagsmotion som att gå, cykla eller jogga, eller bara skippa bussen ibland.

Ibland kan man själv bromsa en dålig period genom att ge sig själv extra mycket av de tre grundläggande behoven. Men om du känner dig stressad ofta och mår dåligt av det är det bra att försöka göra något åt det. Som att berätta för en kompis, någon i familjen eller kanske skolkuratorn. Du kan också ringa till Bris. Ju snabbare du får stöd och hjälp desto snabbare brukar det gå att bli bättre.

Tips!

  • Öva på att säga nej. Ett sätt är att vänta med att svara på förfrågningar, då hinner du fundera på om det är något du verkligen vill eller orkar göra.
  • Testa yoga på Youtube eller gör andra långsamma och avkopplande övningar där fokus är på andning, inte prestation.
  • Få in motion i din vardag, som att ta trapporna istället för hissen. Eller sätt ett mål med stegräknaren i din mobil.
  • Gör en sak i taget. Öva på att inte kolla mobilen när du äter till exempel.
  • Om du dricker energidryck eller läsk varje dag, testa att sluta med det helt en period, och notera om du känner skillnad i kroppen efter några veckor (tänk på pengarna du sparar!).
  • Gör roliga saker! Baka, lyssna på musik eller gå på bio. Även om du är inne i en intensiv pluggperiod så behöver du pauser och påfyllning av energi.

Skolstress och framtidsångest

Många barn och unga känner att konkurrensen i skolan är tuff och att kraven på bra betyg är höga, både hemifrån och från skolan. Det kan till exempel vara mycket prat i klassen om gymnasieval och ifall betygen räcker till. Den stressen kan leda till oro för framtiden och ett ”katastroftänkande” -som att hela framtiden är förstörd om betygen inte är på topp. Det här blir allt vanligare och hela 60 procent av alla samtal till Bris om stress handlar om just skolan. Många känner också att de inte får tillräckligt med stöd från vuxna. Det kan till exempel vara att lärare inte tar ansvar för att planera skolarbetet på ett bra sätt, vilket gör det svårt att kombinera läxor med fritid.

Vad kan du göra åt skolstress?

  • Först ska du komma ihåg att framtiden inte hänger på ett prov eller ett betyg. Du har många chanser att göra om, eller byta riktning senare i livet. Det finns 50-åringar som går i skolan!
  • Skolan ska ge dig det stöd just du behöver för att lära dig. Om du t ex har ADHD eller annan diagnos ska skolan göra allt de kan för att du ska få samma chans som alla andra elever.
  • Prata med din lärare om det handlar om ett visst ämne. Berätta hur du mår och vad som stressar dig, kanske kan ni komma på en bra lösning tillsammans?
  • Berätta hur du mår för de vuxna du bor med, din mentor eller skolkuratorn.
  • Ta stöd av studievägledare om du blir stressad av att behöva välja kurser, till exempel för att du oroar dig för din framtid. Hen kan hjälpa dig att komma fram till vad du vill.
  • Du har rätt till en bra arbetsmiljö och den ska inte vara sämre än vad den är för de som jobbar i skolan, eller på någon annan arbetsplats. Det betyder t ex bra luft, bra ljudnivå och bekväma möbler. Rektorn är ansvarig för arbetsmiljön och ska lyssna på er elever.
  • Är ni flera i klassen som känner er stressade av samma saker? Ta upp problemet med elevrådet eller elevskyddsombudet eller diskutera det med er mentor eller klassföreståndare.

 

×

Lämna chatt