Oro för din tonåring

Att vara tonårsförälder innebär att stå ut med en del oro. Tonåringen ska frigöra sig och då måste föräldrar släppa taget, låta dem pröva. Det är omöjligt om vi fortsätter att hålla oss alldeles nära hela tiden.

Normalt beteende i tonåren

En del saker som tonåringar gör hade oroat oss rejält om det gällde en vuxen som visade ett sådant beteende, till exempel en del starka känsloreaktioner. Han eller hon kan skrika, slå i dörrar och ge sig iväg hemifrån utan att tala om vart. Under tonåren kan det vara så, utan att det behöver vara något fel eller så allvarligt mer än i stunden.

Tonåringen kan sova mer än halva lördagen och söndagen. Som förälder kan man bli irriterad, men det behöver inte vara ett tecken på något annat än att man har en trött tonåring i familjen. Tonåringen som alldeles nyss var en social 12-åring vill inte längre vara med när familjen ska göra något, men det behöver bara betyda att din tonåring håller på att bli stor.

När ska jag söka hjälp?

Tonårstiden är en känslig period i livet. De allra flesta tonåringar klarar sig trots det igenom den på egen hand och med hjälp av sina föräldrar. Att ha goda relationer till kamrater, ett fritidsintresse och en positiv inställning till skolan brukar hjälpa tonåringen igenom tonårstiden. För en del tonåringar blir tonåren svårare än så och både tonåringen och hans eller hennes föräldrar kan behöva stöd och hjälp.

Sök stöd och hjälp om din tonåring:

  • drar sig undan och isolerar sig, tappar sina kompisar och stannar hemma allt oftare från skola
  • är nedstämd över en längre period, får svårt att sova och inte ser någon mening med sådant som förr var roligt
  • får panikångestattacker som återkommer eller så stark ångest inför vissa situationer att han eller hon begränsar sig i sitt vardagliga liv
  • har gått ner mycket i vikt (utan att det är frågan om en befogad bantning på grund av kraftig övervikt). Han eller hon har slutat att äta med er andra i familjen och har ständiga bortförklaringar till varför. Du anar att han eller hon hetsäter och sedan kräks
  • har ett jätteintresse för kost, hälsa och motion som har gått så långt att din tonåring är helt styrd av att äta sunt och ständigt träna
  • skär sig eller att det förekommer annat självskadebeteende
  • har återkommande självmordstankar och också tankar på hur han eller hon skulle göra för att ta sitt livanvänder droger eller att det finns misstanke om det
  • har utvecklat ett internetberoende eller ett spelberoende som inte går att bryta på egen hand.

Hjälp för dig och din tonåring

I första hand ska du kontakta den barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) som finns i alla landsting. Där man har kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. De kan också hjälpa dig och din tonåring att se om en svårighet kan höra till den vanliga tonårsutvecklingen (som man också kan behöva stöd i) eller om din tonåring behöver mer omfattande hjälp för att må bra igen.

BUP tillhör sjukvården. Det innebär att det inte kostar något för barn att få hjälp där och att det är du som vårdnadshavare som har rätt att söka vård för ditt barn tills det är 18 år. Sedan är ditt barn myndigt och bestämmer själv. Men även en 18-åring kan vara i behov av sina föräldrars stöd och hjälp, inte minst om livet känns svårt. Vad du kan göra då är att hjälpa och stötta din tonåring så att han eller hon vågar och orkar söka hjälp för sin egen del. I många landsting finns problemmottagningar för unga vuxna, där man har specialiserat sig på att stödja dessa.

Att kontakta ungdomsmottagningen är en annan möjlighet för tonåringar som vill prata med någon om olika problem. Till ungdomsmottagningen ringer tonåringen själv. umo.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet, här finns en förteckning över alla ungdomsmottagningar i landet. På umo.se finns också en hel del information för tonåringar inom olika områden.

När en tonåring mår dåligt kan det vara så att han eller hon inte orkar med skolarbetet. Ibland är höga krav på sig själv i skolan en av orsakerna till att allt blir svårt. För din tonårings skull, och med dennes godkännande, är det ofta en god idé att ha kontakt med någon på skolan för att kunna samarbeta och stötta på bästa sätt.

Känslor förändras

Alla människor som mår riktigt dåligt kan ha svårt att inse att det en dag kommer att kännas annorlunda. Att känslor förändras och svårigheter försvinner. Det ingår i att befinna sig i psykisk ohälsa och det är jättejobbigt, för det ökar ofta känslan av hopplöshet. Kommer det alltid vara så här? Nej, det kommer det inte. Du kan hjälpa din tonåring genom att visa att du vet att han eller hon en dag kommer att känna annorlunda. Det är inte detsamma som att förringa eller förminska problemen eller känslorna, det är inte att detsamma som att trösta för att släta över. Men du bryr dig om, du låter din tonåring få av din tid, och tillsammans med de professionella som ni träffar kan ni prata om detta.

Relaterat

×

Lämna chatt

Fler vanliga ämnen

Letar du efter fler råd och info kring ämnen vi ofta möter i samtal om barn?

Till vanliga ämnen

Barn som flytt

Rapport från Bris

Ladda ned

Bris nätverk

Mötesplatsen för barnets rättigheter.

Läs mer