"För många barn i Sverige kämpar för att må bra"

Publicerat

"Anledningen till att jag mår dåligt är okänd även för mig. Men det kan ju vara så att det inte finns ett enda stort skäl som är orsak till att jag mår dåligt, utan att det är flera saker som bygger på alltihop. För mig känns det som att det stämmer bättre än att det bara är en stor grej."

Så skriver ett av alla tusentals barn som kontaktade Bris förra året. Under 2016 hade Bris 26 996 kurativa kontakter, varav nästan 10 000 handlade om psykisk ohälsa. Det är samtal om panikångest, om ensamhet och om självmordstankar. I Bris årsrapport som släpps idag konstateras att Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga.

Tvärtom visar tillgänglig forskning att psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat sedan 1980 och fram till idag, vilket bekräftas av barns röster till Bris. Ökningen gäller framför allt självrapporterade besvär, alltså att barn själva uppger att de har ett eller flera återkommande psykiska eller psykosomatiska besvär som sömnsvårigheter, nedstämdhet, huvudvärk, magont och yrsel. Bland 15-åriga flickor i Sverige har andelen som upplever minst två former av besvär mer än en gång i veckan fördubblats i Sverige, från 30 procent 1985/86 till 60 procent 2013/14. Motsvarande ökning går inte att hitta i våra grannländer eller andra jämförbara länder i OECD.

Även andelen barn med diagnos, barn som söker vård inom den öppna psykiatriska vården, och förskrivningen av psykofarmaka till barn har ökat i Sverige. Och medan självmorden i åldern 20-85 år minskat i Sverige så har förekomsten av självmord bland unga vuxna i åldern 15-19 år ökat 1998-2014. Av Bris samtliga kontakter 2016 handlade 7 procent om självmord och självmordstankar. 9 procent handlade om ångest och 5 procent om självdestruktivitet och självskada. Bris driver sedan tidigare kravet att varje självmord som har begåtts av ett barn ska utredas, för att vi bättre ska kunna förebygga självmord bland barn.

Bris årsrapport är en alarmklocka som beskriver verkligheten för de barn som kämpar för sin rätt till hälsa. Det är dags att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn. Det är också vår skyldighet att ge rätt stöd och vård till de barn som mår dåligt idag. I rapporten blir det tydligt att barn som mår dåligt drabbas hårt av personalomsättning, långa väntetider i vården eller av att slussas runt mellan olika instanser där ingen ser och tar ansvar för helheten kring barnet.

Vi ser en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och familjen. Det är barn som är utsatta i sin egen familj, eller som upplever att föräldrarna inte finns kan eller orkar stötta. En del barn uttrycker att de är trötta på att ses som en del av sin "problemfamilj" och skulle vilja träffa någon på BUP eller socialtjänsten som möter det enskilda barnet utan att framför allt fokusera på familjen. Barn berättar också om hur skolgången påverkas av att de mår dåligt, det blir en ond cirkel där barnet mår sämre av att inte klara skolan men inte orkar gå till skolan på grund av hur hen mår. Här ser vi att skolan i många fall inte förmår ge rätt stöd till barn. Ensamhet och dålig självkänsla, att känna sig isolerad och utanför, handlar många kontakter om.

För många barn är läget akut, de får inte rätt stöd och vård för sin psykiska ohälsa – trots att det är varje barns rättighet. De regionala skillnaderna i vården är oacceptabelt stora. Förra året klarade endast 7 av 21 landsting att leva upp till vårdgarantin som säger att 90 procent av de som kontaktar BUP ska ha fått en första bedömning inom 30 dagar.

Alltför många barn i Sverige kämpar för sin rätt att må bra. För att barns rätt till hälsa bättre ska tillgodoses ser vi bland annat att:

  • Alla barn ska ha tillgång till likvärdig vård oavsett var i landet de bor. Idag är det stora regionala skillnader och få landsting lever upp till vårdgarantin.

  • Vårdgivare måste se barnet som rättighetsbärare. Barnet har rätt till inflytande, delaktighet och information i sin vård och ett viktigt steg för att uppnå detta är att barnkonventionen görs till lag.

  • Det krävs ett starkare skydd från samhället för de barn vars föräldrar brister i omsorg.

  • Det behövs mer kunskap om hur skolan bäst kan arbeta för att främja barns psykiska hälsa.

  • Varje självmord som har begåtts av ett barn ska utredas.

Magnus Jägerskog

Bris generalsekreterare

Sven Bremberg

Barn- och ungdomsläkare, docent i socialmedicin vid KI

×

Lämna chatt

Våra rapporter

Bris kontakter med barn, forskning och omvärldsanalys

Se alla rapporter

#ärdumed

Diskussionsmaterial till våra rapporter.

Läs mer

Bris Nätverk

Mötesplatsen för barnets rättigheter

Läs mer

Bris nätverk är för dig som aktivt arbetar för och med barn. Gå med i nätverket och låt dig inspireras och få möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Läs mer