Gängkriminalitet

Hitta på sidan

Orostankar och rädsla

Exempel på gängvåld är att tillsammans med eller på uppdrag av andra vara inblandad i drogförsäljning eller våldsbrott som rån, misshandel eller mord. Oroligheter i samhället kan leda till orostankar och rädsla. Otryggheten kan också begränsa både lusten och möjligheten att röra oss fritt.


 


Medierapporteringen om gängvåld har under året varit intensiv vilket också kan öka oro eller få det att kännas som att det händer överallt hela tiden. 


 


Medan många barn och unga följer det som händer mer på avstånd, kan det vara verklighet och vardag för andra. Att oroa sig för att något ska hända en själv eller någon en känner är vanligt. Det kan både handla om en rädsla för våldet i sig, och om att bli indragen i kriminalitet. En del barn har redan varit med om otäcka händelser och en del är så pass inblandade att det känns omöjligt att dra sig ur.  

För dig som oroar dig

Att bli orolig eller rädd när en hör eller ser allvarligt våld och kriminella gäng är inte konstigt. Det är kroppens egna sätt att reagera på att något inte känns tryggt. Oro kan kännas på många olika sätt och är olika för alla.  


 


Ett vanligt sätt att minska sin oro är att försöka hitta en lösning på det som oroar en. När det handlar om samhällsproblem finns sällan något enkelt svar eftersom det är många vuxna som måste ta ett gemensamt ansvar för att komma fram till den bästa lösningen. Det kan vara lugnande att påminna sig om att även vuxna är oroliga och jobbar för att hitta en lösning som blir bra för alla.   

Vad kan jag göra själv?


  • Fortsätt göra vanliga saker och gör mer av det som får dig att må bra. Fokusera på intressen och personer du tycker om. Det balanserar upp de negativa oroliga tankarna och gör att världen känns mindre läskig.  
  • Fundera på hur och var du tar del av information. Att följa skrämmande händelser och matas med otäcka bilder på nyheterna och sociala medier kan spä på oro och rädsla och göra att det får en för stor plats i dina tankar. På https://lilla.krisinformation.se/ finns information om aktuella samhällshändelser som riktar sig till barn och unga.  
  • Om någon i din närhet har en egen oro som smittar av sig på dig eller pratar om det på ett sätt som inte känns bra är det okej att be hen sluta eller att gå därifrån.
  • Prata med en vuxen du litar på om du är orolig eller undrar något. Kom ihåg att oro ofta ökar om du håller den inom dig men minskar om du pratar om den.  
För dig som är inblandad

Vi kan alla kan göra saker som vi ångrar och som sen kan vara svåra att ta sig ur. För barn och unga som dras in i kriminalitet börjar det ofta med något litet – till exempel en tjänst som du får bra betalning eller annan uppskattning för. Och att du efter det känner dig tvingad att göra mer eller värre saker – och på så sätt tappar kontrollen. Det kan också vara pengarna som lockar, fast du egentligen vet att det är både fel och farligt.   


Vi vet att det kan vara svårt att berätta om sånt en skäms över eller ångrar. Om du dessutom har blivit hotad eller känner dig rädd blir det så klart ännu svårare.  


Oavsett vad du har gjort och varför så har du rätt till att få hjälp och skydd om du behöver det. När du hör av dig till Bris är du helt anonym. Vi varken vill eller kan spåra dig. Det vi vill är att prata med dig – det spelar ingen roll vad du gjort. 

Mer hjälp? 

Det är socialtjänsten i varje kommun som har huvudansvaret för att barn och vuxna ska få den hjälp de behöver. Behöver någon skydd så samarbetar socialtjänsten med polisen. Du kan alltid höra av dig anonymt till socialtjänsten och ställa frågor om vad för typ av hjälp och skydd du och din familj kan erbjudas. Om du vill kan en briskurator planera samtalet tillsammans med dig. Kuratorn kan också hjälpa dig hitta rätt person att prata med och vara med under samtalet om skulle vilja det.  

Du kan prata med oss på Bris om du:


  • känner någon eller själv är inblandad i kriminalitet.
  • känner att du tappat kontrollen över situationen och inte hittar någon utväg.
  • är rädd för konsekvenser om du hoppar av, polisanmäler eller tar kontakt med socialtjänsten.
  • själv har blivit utsatt för eller varit vittne till våld 
  • får hot riktade mot dig och din familj.  
  • är rädd för att du själv eller familjemedlemmar kommer att bli skadade eller dödade.
  • behöver droga för att hantera stress, ångest och oro.
×

night or day icon