HBTQ står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer Intersex, Asexualitet. Pluset har lagts för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför HBTQIA. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem en blir kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur en definierar och uttrycker sitt kön. Q:et kan röra sexuell läggning, könsidentitet, relationer och/eller sexuell praktik, men kan också vara ett sätt att visa att en är kritisk mot samhällets normer. 
 

• Homosexualitet – att bli kär i och attraherad av personer av samma kön.
• Bisexualitet – att bli kär i och attraherad av personer oavsett kön. 
• Transperson – är ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter till exempel att inte identifiera sig med det kön en fick tilldelat sig vid födseln. Begreppet har inget med sexuell läggning att göra. 
• Queer – en identitet som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet.
• Intersex - handlar om att kroppen växer och utvecklas på ett sätt som inte följer förväntningarna för hur det brukar vara. Det kan synas på utsidan av kroppen, på könsorganen, och ibland kan man behöva ett blodprov för att se det. Det är något man har från födseln och kan märkas tidigt eller senare i livet.
• Asexualitet  - kan betyda att du inte känner dig attraherad av andra på ett romantiskt eller sexuellt sätt. Det kan också innebära att du inte har mycket sexlust eller inte är intresserad av att ha sex.

Det är väldigt vanligt att börja fundera över sin sexualitet i puberteten. För en del kommer även tankar om vem en är och hur ens självbild stämmer överens med hur ens omgivning ser och uppfattar en. Att komma fram till hur en vill identifiera sig är en personlig process. Och det kan kännas som en lättnad att förstå de känslor en burit på och att hitta ord för det en känner.   

Att älska vem en vill och att identifiera sig själv på ett sätt som känns rätt, är en mänsklig rättighet. Men även om samhället blir öppnare finns fortfarande starka normer kring sexualitet och kön. Det kan göra att perioden när en funderar över vem en är och hur en känner, kan kännas svår. För det brukar inte stanna vid hur en själv känner, utan också kring hur andra ska reagera när en berättar.  

Sexuell läggning handlar om vilket kön de personer som en blir kär i och/eller känner sig attraherad av har. Det finns flera olika sexuella läggningar och för vissa kan dessa variera genom livet medan det för andra finns en stark känsla av vilket kön en attraheras av eller blir kär i, livet igenom. Tre vanliga sexuella läggningar är homosexuell, bisexuell och heterosexuell.  

Det kan ta olika lång tid för människor att komma underfund med sin läggning och sexualitet och hur det känns varierar från person till person. Därför är det viktigt att ge sig själv tid att utforska och känna efter vad som känns rätt för en själv. Det finns starka normer i samhället när det kommer till sexuell läggning och sexualitet. Därför är det lätt att känna press att en ska vara på ett visst sätt eller veta exakt hur en känner. Då kan det vara bra att stanna upp och påminna sig om att det bara är en själv som kan komma fram till vad som känns rätt.  Att få bli kär i, eller attraherad av, en person alldeles oavsett kön är en rättighet i Sverige. 

Könsidentitet handlar om vilket kön du känner dig som och vad du identifierar dig med. Mycket i vårt samhälle är uppdelat efter en idé om att det bara finns två kön och beroende på hur ens könsorgan ser ut vid födseln, bestäms det att en antingen är tjej eller kille. Om en inte känner sig bekväm i den kategori en hamnade i vid födseln kan det bli väldigt begränsande.   

De som känner sig bekväma i könet de tilldelades vid födseln brukar kallas för CIS-personer. Alltså att den egna känslan, kroppen och samhällets normer stämmer överens. De som inte känner sig bekväma i sitt kön eller som upplever att kroppen inte stämmer överens med ens könsidentitet, brukar kallas för transpersoner. Att känna att kroppen inte stämmer med ens könsidentitet kan vara både jobbigt och förvirrande. Samtidigt är det ofta en befrielse när en inser vad som känns rätt. Det är viktigt att lyssna på sig själv och att ta sina egna känslor på allvar. På så vis kan det bli lättare att tycka om och acceptera sig själv och hitta sin egen väg. 

Att ”komma ut” – alltså att berätta för vänner och nära vilken könsidentitet eller sexualitet en har, kan både kännas som en lättnad och en frihet. Men också jobbigt och läskigt. Det är bara du som bestämmer om, när, hur och för vilka du vill berätta. För dom allra flesta känns det bra att berätta och efteråt kan det kännas befriande att en kan stå för vem en är. 

Några tips som kan göra det lättare att berätta

• Börja med att berätta för någon du litar på, till exempel en kompis, lärare eller en kurator.  
• Testa att berätta lite i taget för att se vilka reaktioner du får.  
• Om du vill att andra ska fråga eller märka kan du ha på dig en symbol som till exempel en regnbåge- eller transgenderflagga. Om folk frågar över symbolen kan du berätta 
• Påminn dig om att folk ibland behöver lite tid på sig för att förstå. Det betyder inte att du ska behöva stå ut med dåliga reaktioner, men det kan vara hjälpsamt att tänka att folks första reaktion inte alltid är den slutgiltiga.  
• Du är inte ensam! Det finns grupper på fritidsgårdar, föreningar eller på internet där du kan dela erfarenheter med andra som har gått genom liknande. 
• Du behöver inte berätta själv. Ta med dig någon som stöd om du vill eller berätta genom att skriva ett brev eller ett sms. 
• Tipsa om hemsidor eller böcker din omgivning kan läsa om de vill veta mer. Ibland kan det vara lite utmattande att behöva svara på allas frågor. 
• Kom ihåg att oron för hur omgivningen ska reagera ofta är värre än hur det faktiskt blir. 
• Du har rätt att vara den du är. Försök att njuta av att du har landat i vad som känns rätt för dig. Och även om inte alla förstår gör du ändå det som är rätt för dig.  

Det är viktigt att påminna sig om att du har rätt att må bra, få möjlighet att utvecklas och att känna dig trygg. Oavsett vem du är och vad du funderar på. Det är de vuxna runt dig som ska se till det. Känner du att du inte får vara vem du är eller att du inte får det stöd du behöver, hör av dig till kuratorerna på Bris. Tillsammans kan vi göra en plan!  

För dig som har tankar kring könsidentitet är det bra att känna till att det finns det speciella mottagningar inom hälso- och sjukvården som är vana att träffa ungdomar som går igenom liknande processer som du gör. Du är långt ifrån ensam och vägledning, stöd och hjälp finns att få. 

Det är olagligt att diskriminera någon utifrån kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning. Alla barn har samma rätt att vara med, att må bra och att vara trygga. Det står i barnkonventionen och i diskrimineringslagen.