Våld i familjen

Texten som följer är skriven med hänsyn till att det allra vanligaste är att män misshandlar kvinnor. Men om du som lever i en samkönad relation eller är en man som blir misshandlad av en kvinna, är det våldet förstås precis lika skadligt för dig och ditt barn.

Barn påverkas av våld i familjen

Att vara med om att ens mamma blir misshandlad av pappan, styvpappan eller annan vuxen är skadligt för barnet. Hemmet blir inte en trygg plats för de barn som tvingas att se, höra eller på något annat sett förstå att mamman blir misshandlad. Misshandeln kan vara fysisk, det vill säga bestå av slag, knuffar, sparkar eller strypgrepp. Misshandeln kan också vara psykisk. Exempel på psykisk misshandel är att verbala hot och nedlåtande uttryck. Såväl fysisk som psykisk misshandel skrämmer och skadar barn.

Många vuxna vill tro att barn inte har sett eller hört något när misshandeln sker. Man kanske har försökt att hålla undan dem, trott att de har somnat eller att de inte ska ha märkt för att de är i ett annat rum. Men barn berättar ofta att de har sett och hört mycket mer än vad de vuxna förstår.

Att se våld ger skador

Barn skadas i sitt känsloliv av att se sin mamma bli slagen. Om du har ett barn som har varit med om när barnets pappa, styvpappa eller någon annan man har misshandlat dig, kan detta vara svårt att läsa och ta till sig. Både för din egen skull och för ditt barns skull måste våldet upphöra.

Barn som upplever våld i hemmet kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet i större omfattning än barn i allmänhet. Att ha sett sin mamma bli slagen, kanske så grovt att det kommer blod eller uppstår andra skador på kroppen, är en mycket skrämmande upplevelse för barnet som i en sådan situation kan vara rädd för att hon ska dö. En del barn plågas efteråt av återkommande minnesbilder av det hemska de har varit med om, till exempel när de ska sova.

Du kan hjälpa ditt barn

Ett barn som har varit med om skrämmande och hotfulla upplevelser mår ofta bättre efteråt om någon vuxen som barnet känner sig trygg med pratar med det om vad som har hänt och om hur barnet kände sig, både medan det hände och hur det blev sedan.

Ett barn kan också vara hjälpt av att få veta sådant som att det är normalt att till exempel se det hemska spelas upp i huvudet som en otäck film gång på gång, att det är en normal reaktion när man har varit med om något otäckt. Då behöver man inte vara rädd för att man är konstig, även om det fortfarande är otäckt med alla bilder som man har inom sig.

Prata om det som har hänt

Även om ditt barn till en början inte vill prata med dig om vad som har hänt i familjen, är det viktigt att ditt barn får hjälp med sina upplevelser och de känslor som hör ihop med vad barnet har sett och hört.

Ibland kan det vara lättare för barnet att prata med någon annan än den förälder som har blivit misshandlad, eftersom barnet inte vill göra sin förälder ledsen eller bekymrad. Det kan också vara svårt för dig att höra allt som barnet har att säga om du själv mår mycket dåligt. Ibland behöver också barnet träffa någon med specialkunskaper om hur våldsutsatta barn reagerar och hur man kan hjälpa dem.

Likaså är det till stor hjälp om du som har använt våld en dag kan säga till ditt barn att det var fel av dig och att det är ditt ansvar att det har hänt. Det finns barn som på allvar tror att de är skuld till att du har blivit arg och slagit deras mamma, till exempel för att de tror att de har varit bråkiga eller gnälliga. ”Om jag bara hade varit tyst så hade pappa inte blivit arg, och då hade han inte slagit mamma.” Så kan ett barn tänka. Den skulden kan du hjälpa ditt barn att bli kvitt.

Mer hjälp för ditt barn

I socialtjänstlagen skriver man om socialtjänstens särskilda ansvar för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i nära relationer kan behöva stöd och hjälp för att förändra sitt liv. Man skriver också att socialtjänsten ska vara medveten om barn som bevittnat våld behöver stöd och hjälp. Vissa kommuner har därför sett till att det finns personer inom socialtjänsten som är utbildade och väl insatta i vilket stöd både du och ditt barn kan behöva. Barn kan erbjudas samtal och ibland även att vara med i en stödgrupp tillsammans med andra barn som också har upplevt våld i familjen. Vissa insatser kan man söka sig till själv, medan andra insatser förutsätter att socialtjänsten först har gjort en utredning om behovet.

Att du kontaktar BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) kan vara ytterligare ett sätt för ditt barn att få stöd och behandling. Du kan ringa till BUP för att berätta om din oro för hur ditt barn mår. Du och den som tar emot ditt telefonsamtal kan komma fram till om det skulle vara bra för ditt barn att få hjälp på BUP.

Boende på kvinnojour

I många kommuner finns en kvinnojour där man dels kan få bo tillfälligt om man måste fly från sitt hem, dels kan få rådgivning. Du kan ringa en kvinnojour för att rådgöra om din situation med någon som har mött många i samma situation som du själv befinner dig i. Ett sådant samtal kan vara en början till att våga tro att det finns en väg ur alla de svårigheter som att vara våldsutsatt för med sig.

Är du den som slår och vill ha hjälp?

Du som pappa kan göra väldigt mycket för ditt barn genom att berätta för det att du gjort fel och att det varken är mammas eller barnets fel att du slagit eller varit hotfull. Det kan finnas en mansmottagning där du bor. Socialtjänsten i din kommun ska kunna ge dig tips om vart du kan vända dig, även om just din kommun inte har någon mansmottagning. Du kan hitta information på kommunens hemsida, eller ringa direkt till socialtjänsten om du inte hittar den information du behöver.

På en mansmottagning kan du få hjälp att prata om hur du mår och vad du behöver hjälp med. Ingen kommer att fördöma dig även om du gjort något som är fel och skadligt. Man kommer att prata med dig om hur du ska kunna göra annorlunda i framtiden när du känner dig pressad.

Barn som bevittnat våld och deras rätt till ersättning

Barn som varit närvarande och upplevt att en förälder har blivit misshandlad av en närstående kan ha rätt till en särskild form av brottsskadeersättning från staten med stöd av de bestämmelser som finns i brottsskadelagen. Brottsskadeersättning betalas till ett barn (barn och ungdomar som inte fyllt 18 år) som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten hos barnet i förhållande till någon närstående person. Ersättning utgår även om brottet inte kan sägas vara riktat mot barnet självt. Ansökan görs till Brottsoffermyndigheten som ansvarar för prövning och utbetalning av ersättning.



Ladda ned broschyr som underlättar för alla att anmäla till socialtjänsten när de känner oro för ett barn.

Roks

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden med omkring 120 medlemsjourer som ger stöd och skydd åt kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, samt åt kvinnor i lesbiska relationer. roks.se »

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld. Gratis och öppen dygnet runt. kvinnorfridslinjen.se »


Unizon

Kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. unizon.se »

BUP

Barn-och ungdomspsykiatrin ger stöd och hjälp.

Polisen

Informationssida om våld i nära relationer

Brottsofferjouren (BOJ)

Ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer.
Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer runt i landet.

Brottsoffermyndigheten

Arbetar för att främja brottsoffers rättigheter, intressen och behov.