Så tycker barn att föräldrar ska förebygga kriminalitet
Publicerat
Hur kan samhället förhindra att barn dras in i kriminalitet? I en unik rapport från Bris berättar barn i utsatta områden vad de behöver från föräldrar för att känna sig trygga. Samtidigt beskriver de att föräldrars möjligheter att skydda dem ofta begränsas av sådant familjen själv inte kan påverka. Studien är genomförd tillsammans med Länsstyrelsen och Malmö universitet.
De senaste åren har nyhetsrapportering präglats av ökad gängkriminalitet och hur barn involveras. I Bris nationella stödlinje för barn har samtalen om kriminalitet och gängkriminalitet ökat. Både från barn som påverkats och barn som själva är involverade. Det kan handla om mående, om att ta sig ut, säga nej och få ett stopp.
Flera politiska förslag har presenterats om hur samhället ska agera förebyggande, för att färre barn ska dras in i kriminalitet. Men kunskap om hur barn själva upplever trygghet, kriminalitet, föräldraskap och samhällets stöd är bristfällig. Därför har Bris, tillsammans med Länsstyrelsen och Malmö universitet, tagit reda på vad barn i utsatta områden tänker om vilket stöd de behöver från föräldrar – och vad samhället i sin tur behöver ge föräldrarna för att det ska lyckas.
– Vi har träffat ett 30-tal barn från skolor i utsatta områden i Linköping, Norrköping och Botkyrka. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet i sina bostadsområden. Samtidigt berättar de om våld, kriminalitet, rekryteringsförsök och en ständig beredskap inför att något kan hända, säger Jonna Viksten, kurator på Bris i Linköping.
Barnen lyfter fram flera perspektiv på hur föräldrar kan förebygga kriminalitet och skapa trygghet. Många föräldrar försöker redan skydda genom närvaro, regler, kontakt och begränsningar, vilket barnen ofta tolkar som omsorg snarare än kontroll. Samtidigt beskriver de att föräldrarnas möjligheter att faktiskt skydda dem begränsas av faktorer som de själva inte alltid kan styra över.
– Ett exempel barnen lyfter är att de vill ha känslomässigt närvarande föräldrar. Men att faktorer som ekonomisk stress, krävande arbetsvillkor, språkbarriärer, psykisk ohälsa och rädsla för myndighetskontakt kan stå i vägen, säger Jonna Viksten.
Barnen efterfrågar inte i första hand hårdare kontroll. I stället pekar de på betydelsen av att föräldrar har en lugn och respektfull kommunikation, ”lagom kontroll” och konkret vägledning. Såsom att prata om vad man kan göra vid rekryteringsförsök, hur man hanterar grupptryck eller hur man agerar vid påtryckningar i digitala miljöer.
Samtalen om hur kriminalitet kan hindras, och trygghet skapas, berörde fler aspekter än föräldrars roll. Barnen efterfrågade bland annat fler trygga vuxna samt välfungerande skolor och fritidsmiljöer. Och sommarjobb som ett konkret sätt att skapa struktur och positiva alternativ. Alla resultat återfinns i rapporten Barns egna ord om trygghet: Barns upplevelse av föräldraskap och samhällsstöd i utsatta område som släpps i sin helhet den 1 september. Rapporten presenteras i ett webbinarium som är öppet för allmänheten att anmäla sig till.
Om samarbetet
Rapporten har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Bris och Malmö universitet, som har bidragit med olika kompetenser i arbetet.
Barnens medverkan har genomförts med Bris barnrättsbaserade metod Expertgrupp Barn. Barnen har också fått möjlighet att återkoppla på den preliminära analysen och påverka hur deras erfarenheter har tolkats och presenterats. Malmö universitet har genom universitetslektor Eva-Lotta Nilsson deltagit i genomförandet och ansvarat för dokumentation, analys och rapportskrivning. Länsstyrelsen har initierat arbetet inom ramen för regeringsuppdraget att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt brottsförebyggande föräldraskapsstöd i utsatta områden.
Det brottsförebyggande arbetet är komplext och ingen aktör kan själv lösa problemet. Därför behövs samverkan, som i det här fallet lyckats förena barnrättsperspektiv, forskning och det praktiska brottsförebyggande arbetet.
För mer information
