"Porren förstör mina barns syn på sex"

För en tonåring som vill se porr är internet ett smörgåsbord. Allt finns! Men hur mycket formar porr en ung människas bild av sex? Jamilah oroas över hur hon ska ta upp ämnet med sina döttrar.

//Obs: Namnen är fingerade//

- Som mamma har jag nog varit lite naiv och tänkt att mina tjejer vetat lika lite om sex som jag gjorde i den åldern, säger Jamilah. När jag var 14 var sex något som kändes spännande men som låg långt fram i tiden. För mig var det något som vuxna höll på med. Det var inte alls samma stress kring sex då som jag upplever att det är idag. Nu förväntas unga ha koll på allt, och på en avancerad nivå dessutom. Dessutom är porr så lättillgängligt för ungdomar, det finns överallt på nätet. Det oroar mig.

Jamilah har två döttrar, Ayat, 14 och Amina, 11. Hon beskriver deras relation som stark och nära. Inte minst efter att Jamilah bröt upp från flickornas pappa för fem år sedan, en slitsam separation som slutade med att pappan flyttade tillbaka till sitt hemland och därefter tappade kontakten med sina barn.

-Det är vi tre mot världen nu, säger hon. Jag ska vara både mamma och pappa och det är en utmaning, särskilt nu när de börjar komma upp i tonåren.

Det var Amina, Jamilahs yngsta dotter, som först fick henne att inse att hon hade sämre koll på ungdomars liv än vad hon trodde.

-Amina hade några kompisar hemma, de satt i soffan och såg en film samtidigt som de höll på att chatta med några. Jag anade att det var killar för jag hörde mycket viskande och fnissande från vardagsrummet. Till slut gick jag ut och frågade vad de höll på med. Då blev de knäpptysta och såg ut som om de blivit tagna på bar gärning. Jag lät det vara men tänkte att jag skulle ta ett snack med Amina senare när kompisarna gått hem.

På kvällen, när jag plockade undan i köket, började det plinga i Aminas mobil som hon glömt kvar på bordet. Jamilah tog upp telefonen för att lägga den i dotterns rum, när skärmen lyste upp och ett meddelande blev synligt.

-Alltså, jag frös och blev stående där i köket en lång stund, berättar hon. Det var utförliga pornografiska beskrivningar av vad någon – vem visste jag inte – ville göra med min 11-åring och hennes kompisar. Vem skriver sånt här? Till barn? Hur hade Amina kommit i kontakt med den här människan?

Jamilah konfronterade omedelbart sin yngsta dotter som blev vansinnig för att hennes mamma läst ett privat meddelande. Varför skulle hon alltid snoka?

-Jag var stenhård, jag ville veta vem som skrivit detta och hur den här personen kommit i kontakt med Amina och hennes kompisar.

Det visade sig vara en annan 11-åring. En kille i Aminas klass som tydligen ofta ”trackade tjejerna på skoj”. Det var inget allvarligt, hävdade Amina. Många på skolan fick sådana här meddelanden, de brukade bara skratta åt det och driva med killarna genom att ge tillbaka med samma mynt.

-Jag såg absolut inget roligt i det här, berättar Jamilah. Det var sexuella trakasserier och det värsta var att min dotter verkade tro att det var normalt! När Ayat, min äldsta dotter, kom hem fick jag nästa chock. Hon tyckte också att jag överreagerade. ”Mamma, tagga ner” sa hon. ”De bara driver ju”.

Då fattade jag att det var dags för ett snack.

Det blev en sen kväll. Jamilah ville veta allt – varifrån kom det här vulgära språket? Hade de tittat på porr? Visste lärarna i skolan att det här pågick?

-Jag kände mig som en 100-åring som levt under en sten, berättar Jamilah. Man tror att man vet allt om sina barn men tydligen inte. Både Ayat och Amina hade kommit i kontakt med porr via nätet, de kände till ord och begrepp som var långt över gränsen för vad jag skulle kalla normalt. Jag förstod av vårt samtal att tjejerna trodde att det var så här sex gick till. Att inslag av våld och förnedring inte var något konstigt. Det var som att alla tidigare samtal jag haft med dem om att tro på sig själva och veta sitt värde gällt allt utom sex. Och det är ju inte så konstigt, jag har ju inte pratat om sex med mina barn.

Jamilah tog kontakt med skolan och berättade om chatt-incidenten. Hon tog även kontakt med Aminas kompisars föräldrar, som i likhet med Jamilah inte hade haft en aning om vad som pågick.

-När det handlar om så unga barn går det ju inte att polisanmäla för sexuella trakasserier, det är ett större problem som handlar om gränser och värderingar. Och hur vi vuxna kan hålla bättre koll på vad barn gör och vilka miljöer de vistas i. Där uppfattade jag att skolan och elevhälsan var otroligt lyhörda. För det är ju ett jobb vi måste göra tillsammans.
Jamilah erkänner att hon tycker det är svårt att ta upp ämnet med sina döttrar. Men på grund av chatt-incidenten har hon i alla fall ”något att hänga upp snacket på”. Det känns inte lika laddat som tidigare och nu har hon bättre koll.

-Självklart hade jag önskat att mina barn var oskrivna blad, så jag kunde pytsa ut lite information i taget. Nu är situationen den omvända. De vet allt från början. Mitt jobb blir i stället att hjälpa dom att förstå, och framför allt ifrågasätta, vad de ser och hör. Att prata om den känslomässiga biten av sex. Och att påminna tjejerna om att bara de själva bestämmer vad som är okej och inte, avslutar Jamilah.

Bris kommentar:

De flesta föräldrar famlar nog lite kring frågan hur man ska prata sex med sitt barn – och än mer hur och om man ska prata om porr. Tyvärr är det naivt att tro att ens barn inte kommer i kontakt med porr. I alla tider har unga hittat sätt att smygtitta på porrfilmer och porrtidningar och nuförtiden finns ju porr lättillgängligt på internet och i sociala medier. Det kan vara svårt att skydda sitt barn ifrån det.

Jamilah berättar att hon råkade se en chatt på sin dotters mobil som gjorde att hon förstod att hon var tvungen att ta samtalet med sina döttrar. På ett sätt var det bra eftersom samtalet kanske annars inte blivit av eller tagits för sent. När Jamilah upptäckte chatten fick hon en naturlig anledning att ta upp ämnet. För det är svårt att veta hur man ska närma sig ämnet vid rätt tillfälle utan att det blir pinsamt och stelt. Ett tips är att prata med andra föräldrar om hur de tänker och gör, ofta kan vi lära av varandra.

Jamilah var klok som inte bara tog samtalet med sina flickor utan även pratade med andra föräldrar och med skolan. Skolan har ett ansvar att prata om saker som värderingar, hur vi är mot varandra, känslor, samtycke, vad som finns på nätet och hur barn ska förhålla sig till det osv. De har även kunskap om hur man pratar med barn om dessa saker. Om du hamnar i en liknande situation, ta hjälp av skolan, lyft frågan på till exempel föräldramöten eller i andra forum så att ett samtal kommer igång mellan er vuxna. Det gör det lättare att därefter ta upp ämnet med sitt barn.