Bris valkrav
Publicerat
I september 2022 går Sverige till val och fram till dess kommer politiker att diskutera vad de vill åstadkomma de kommande fyra åren. Till Bris vänder sig barn varje dag för att prata om vad som händer i deras liv och hur de mår. I de frågor de lyfter till oss vill vi nu att politiker låter barn vara delaktiga och ha inflytande.
Bris valkrav- Barnets rättigheter på riktigt!
Sedan Barnkonventionen blev svensk lag har barns rättigheter stärkts. På pappret. I praktiken så ser det annorlunda ut. Alldeles för många barn berättar varje dag för Bris om rättigheter som kränkts, att inte bli lyssnad på och få vara delaktig, och avsaknad av framtidstro. I valet lyfter vi tre områden som särskilt påverkar barn och där barnets rättigheter tydligare måste tillgodoses – i praktiken.
En uppväxt fri från våld
Barn vänder sig dagligen till Bris och berättar om våld som de utsätts för och upplever. Våld är den tredje vanligaste orsaken till att barn kontaktar Bris och har varit det under lång tid. Det handlar både om våld i hemmet och i nära relationer, våld på offentliga platser och våld som barn utsätts för när de är i samhällets vård.
Varje barn har rätt att skyddas från våld, men Sverige brister i säkerställandet om en uppväxt fri från våld.
För barn som utsätts eller riskerar att utsättas för våld är vuxna en viktig skyddsfaktor. Samtidigt är okunskapen hos vuxna stor. En Sifo-undersökning som Bris nyligen lät göra visar att över hälften av dem som tillfrågats känner en viss osäkerhet kring hur de bör agera om de misstänker att ett barn far illa. För att vuxna ska kunna ta sitt ansvar krävs en ökad kunskap om såväl varningstecken som vad de själva kan och bör göra.
När det kommer till samhället och tillgången till vuxnas stöd till barn som utsatts för våld är det också tydligt att det skiljer sig mellan olika barn. Barn som bor i utsatta områden och barn som befinner sig i samhällets vård glöms ofta bort i den politiska debatten. Frågan om gängkriminalitet har länge saknat ett barnperspektiv och de förebyggande åtgärderna lyser med sin frånvaro. När det gäller våld, isolering och övergrepp mot barn som är placerade i samhällets vård har Bris tillsammans med andra barnrättsorganisationer drivit på för förändring, men ännu saknas reella framsteg.
För att varje barn ska få en uppväxt fri från våld krävs ett barnrättsperspektiv på frågan och förebyggande åtgärder som omfattar alla barn oavsett var de bor.
Bris vill se:
- Kunskapshöjande insatser om våld mot barn för att vuxna ska känna igen och upptäcka barn som utsätt för våld och veta hur de ska agera.
- Att arbetet för att motverka gängkriminalitet får ett tydligare barnrättsperspektiv och att större fokus läggs på förebyggande insatser.
- Att våld och isolering av de barn som är placerade inom statens vård upphör.
- Riktade resurser till att stärka föräldraskapsstödet
Ett samhälle som främjar psykisk hälsa
Vartannat samtal i Bris stödlinje handlar om psykisk ohälsa, och vart tionde om tankar om att inte orka leva. Orsakerna till att barn mår dåligt är olika, komplexa och tar sig olika uttryck. Samhällets uppbyggnad med stora skillnader i barns uppväxtvillkor, tidiga prestationskrav både inom skolan och på fritiden, samt sociala medier som tydligt speglar skillnaden mellan de som har och inte har, bidrar på olika sätt till barn psykiska ohälsa. Det krävs nu åtgärder där flera av samhällets aktörer samverkar.
Tillgången till och kvaliteten på den vård som barn med mer allvarlig psykiska ohälsa erbjuds skiljer sig beroende på var barnet bor och samverkan mellan viktiga aktörer ser olika ut. För barn som mår dåligt är de långa kötiderna och slussandet runt bland olika delar av vården ett stort problem. Vården måste bli mer tillgänglig och vårdkedjan måste hållas samman.
En viktig aktör i det förebyggande arbetet när det gäller barns psykiska hälsa är skolan. För vissa barn bidrar dock skolan till en onödig stress och press, andra barn saknar nödvändigt stöd i undervisningen. Elevhälsan klarar inte alltid av att möta de behov som finns. En välfungerande skola och elevhälsa ger barn en trygg och hälsosam miljö där de får möjlighet att växa och må så bra som möjligt.
För barn som behöver stöd utanför hemmet är stödet ofta begränsat till vissa tider och platser, men barn kan ha behov av stöd alla timmar på dygnet och oavsett var barnet befinner sig. Bris stödlinje är alltid öppen, men köerna är långa och det höga trycket visar på behovet av en långsiktig finansiering och utökning av stödlinjen. Genom statligt stöd skulle Bris kunna hjälpa fler barn.
Bris vill se
- En ökad kunskap om psykisk hälsa inom skolan och tydligare uppdrag till elevhälsan
- En tillgänglig vård och en sammanhållen vårdkedja
- Ett säkrat ekonomiskt statligt stöd till Bris - Sveriges nationella stödlinje för barn
- Riktade insatser till offentliga miljöer som möjliggör barns rörelse
En bra skola för alla
Under uppväxten kommer ett barn ha tillbringat ungefär 20 000 timmar i skolan. Till Bris berättar barn om en skola som både medför prestationskrav och stress över att inte lyckas, och samtidigt en skola som inte ger tillräckligt extrastöd för dem som behöver det.
Trots att varje barn har rätt till en god utbildning ser kvalitéten på den och barnets möjlighet att nå goda skolresultat olika ut beroende på var barnet bor. Styrningen av skolan, och incitamenten att driva skola, måste vara på ett sådant sätt att barn oavsett var de bor och vilken bakgrund de har, ska kunna få en god utbildning.
Skolan är en viktig skyddsfaktor för att minska eller förhindra psykisk ohälsa hos ett barn genom att ge varje barn en god utbildning och främja barnets utveckling och lärande. Samtidigt kan skolan vara en riskfaktor för barnets hälsa då alla barn inte ges rätt förutsättningarna att klara skolan.
För att skolan ska ge varje barn en så bra grund som möjligt krävs också att insatser som barnet behöver för att klara skolan sätts in tidigt. Det är inte rimligt att var sjunde elev går ut nian med underkända betyg och stoppas från att läsa vidare på gymnasiet. Lika viktigt som det är med tidiga insatser är det att inte utestängas från att läsa vidare.
Bris vill se:
- En stärkt statlig styrning och åtgärder att bryta skolsegregationen
- Ett säkerställande av tidiga insatser till barn så att varje barn klarar skolans kunskapsmål
- Tillsättning av en utredning som ser över barns arbetsmiljö och stress i den svenska skolan
- Att betyget underkänt i grundskolan tas bort
Se webbinarium: Barnrättsperspektivet i frågan om gängkriminalitet
Inför höstens val ligger frågan om gängkriminalitet högt på agendan, men i den politiska debatten och förslagen saknas både barns röster och ett tydligt barnrättsperspektiv. Innan sommaren lanserade Bris rapporten Barns rätt i skottlinjen – om gängkriminalitet och barns uppväxtvillkor. Med hjälp av barn, forskare, aktörer från civilsamhället, representanter från rättsväsendet och skolvärlden ger Bris i rapporten en bred bild av hur frågan om gängkriminalitet påverkar barn och hänger samman med barnets rättigheter.
Rapporten visar även varför det politiska fokuset behöver skiftas från repressiva till förebyggande åtgärder. Se webbinarium där Bris presenterar rapportens slutsatser och hur vi tillsammans kan bredda diskussionen, både i valrörelsen och samhällsförändringarna framöver.
Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare - Bris Anna Dorrian Werner, påverkansansvarig och en av författarna till rapporten - Bris Julia Högberg, barnrättsjurist och en av författarna till rapporten- Bris Carolina Sinisalo, Järvabo som förlorade sin 15-åriga son i en skjutning år 2016, där även hennes äldre son skadades svårt. Carolina har sedan dess delat med sig av sina erfarenheter om gängvåld, dess offer och hur det drabbar såväl barn som vuxna. Fatuma Mohamed, folkhälsovetare som arbetar med hälsofrämjande insatser. En av initiativtagarna bakom ”Järvamammorna” och en aktiv röst i debatten om det dödliga skjutvåldet. Moderator: Maja Dahl, pressekreterare – Bris
Vid några tillfällen i klippet bryts ljudet, men det kommer tillbaka igen.*