När du misstänker ätstörning hos ett barn

Ätstörningar har länge varit ett problem som drabbar många barn. Sedan pandemin ser Bris både en stor ökning i samtalen om ätstörningar och att allt fler barn får vård för utvecklad ätstörning. Här har vi samlat information om ätstörningar och råd till vuxna om hur du kan agera om du misstänker att ett barn i din närhet har en osund relation till kropp och mat.

Viktigt att veta om ätstörningar

Vad är ätstörning?

Ätstörning är ett samlingsnamn på flera olika diagnoser kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning. För den enskilda individen kan problemen se väldigt olika ut, men det innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer.

Ätstörningen börjar ofta i tonåren

Tonåren är en tid när tankarna kretsar kring identitet och samband med puberteten är det inte ovanligt att det uppstår tankar och känslor kring en kropp som är i förändring. Men det gör också den tiden mer känslig för utvecklandet av negativa känslor kring den egna kroppen. Att ha någon att prata om dessa tankar med och få hjälp att hantera negativa känslor är viktigt för att inte utveckla ätstörningar eller annan psykisk ohälsa.

Ätstörningen hänger ofta samman med annan psykisk ohälsa

Barn som drabbats av en ätstörning beskriver ofta att det började med att de inte mådde bra, och att kontrollera kropp och mat var ett sätt att kontrollera svåra känslor som stress och ångest.

Ätstörning i sin tur påverkar barnets psykiska mående. Den kan leda till ökad ångest och nedstämdhet. Det gör att barnet ofta behöver hjälp att också hantera känslorna som ätstörningen medför.

Ätstörningen syns inte alltid på utsidan

Att ett barn har en problematisk relation till kropp och mat syns inte alltid på barnet. Många beskriver en frustration över att det är först när det börjar synas som ens mående tas på allvar och som vuxna i närheten tar sig tid att lyssna, försöker förstå hur barnet mår och vad barnet behöver hjälp med.

Sociala medier och jämförelser kan trigga igång

Många barn beskriver hur de jämför sig med kända profiler och inlägg som jämnåriga lägger upp på sociala medier. Det påverkar hur de tänker på sin kropp och sitt utseende. Innehållet som barn tar del av på sociala medier kan också utgöra grunden till kunskap om hur man kontroller vikt och matintag. Barn beskriver ofta att det är svårt att bedöma var gränsen går mellan sunt och farligt i det som de tar del av i sociala medier.

Hälsovårdskontroller och samtalen om vikt kan påverka barnet

Hälsovårdskontroller och andra sammanhang där vuxna mäter, väger och bedömer barnets kropp är ofta första gången barnet blir medveten om att hen har en kropp som andra har tankar om. Det kan väcka funderingar och känslor kring den egna kroppen och en föreställning om att kroppen kan vara rätt eller fel.

Hur kan du som vuxen hjälpa?

Skapa utrymme för samtal
Många barn beskriver att det kan vara svårt att få till samtal om svårare tankar och känslor med vuxna i sin närhet. I en stressig vardag kan det vara svårt att känna att det finns tid och utrymme till sånt som måste få ta tid. Du som vuxen kan behöva visa ditt barn att tiden finns.
Var nyfiken och lyft vad du ser
Visa att du bryr dig genom att ställa nyfikna öppna frågor om hur barnet mår. Om du reagerat på något särskilt i barnets beteende som gör att du misstänker att barnet håller på att utveckla en ätstörning – lyft det. Beskriv vad du sett och varför det gör dig orolig. Men var noga med att inte skuldbelägga barnet genom att till exempel beskriva att barnet ”borde veta bättre”.
Ta din oro på allvar och gå vidare för att barnet ska få hjälp
Barn med en ätstörning kan ha ett visst motstånd mot att få hjälp. Prata med barnet och lyft vad du ser och vad du är orolig över. Det är viktigt att lyssna på hur barnet själv beskriver sitt mående och vad som skulle vara hjälpsamt. Samtidigt behöver du som vuxen göra en bedömning själv och ta den hjälp som behövs. 
Prata om det barnet ser i sociala medier
Som vuxen är det viktigt att du känner till vad barnet ser och tar del av i sina sociala medier. Vilka konton barnet följer påverkar också vilken annan typ av innehåll barnet ser. Får barnet mycket innehåll som ger tränings- och bantningstips? Är det många bilder som manipulerats eller som beskriver snäva kroppsideal? Ha nyfikna samtal om hur barnet själv tänker kring de bilder och inlägg som hen ser och hur det får hen att må. Om barnet inte mår bra av det som finns i flödet, hjälp till att ändra så att barnet följer andra konton, får se andra saker och får en paus från inläggen.
Tänk på hur du själv och andra vuxna runt barnet pratar om utseende och mat
Tänk på hur du själv tänker kring och kommenterar ditt eget och andras utseenden, hur du och andra vuxna förhåller er till och pratar om mat och vikt. Vuxnas, inte minst föräldrars, värderingar påverkar barn.
Ta hjälp av vården och andra aktörer
Ätstörningsvården skiljer sig mycket runt om i Sverige och du som förälder kan behöva kämpa för att ditt barn ska få vård. Köerna kan vara långa, men under tiden ni väntar på en plats inom ätstörningsvården kan den vanliga vården spela en viktig roll genom samtalskontakt och kontroller av läkare.

Bris stödlinje för vuxna om barn

Det kan vara både påfrestande och svårt att vara nära någon som har en ätstörning. Ta hjälp kring dina egna tankar och känslor.

Vill du prata med någon om hur du kan stötta ett barn? Ring Bris vuxentelefon – vi finns här för dig. 

Telefon: 077 - 150 50 50
Öppettider: vardagar 09.00 - 13.00