Barns rätt kränks varje dag – i Sverige

Publicerat

Trots stora framsteg kvarstår många och stora utmaningar när det gäller förverkligandet av FN:s barnkonvention. Sverige har spelat en viktig roll men arbetet måste fortsätta – både här hemma och ute i världen. Klyftorna inom och mellan länder är ett hot mot alla barns rätt att växa upp i trygga samhällen som respekterar deras rättigheter.

I november 1989, under samma tid som Berlinmurens fall och Nelson Mandelas frigivning, antogs Barnkonventionen av FN. Barnkonventionen blev en historisk milstolpe och bidrog till ett paradigmskifte i synen på barn – ett erkännande att alla barn är lika inför lagen och har särskilda rättigheter som skiljer sig från vuxnas.

Barnkonventionen bidrog också till förståelsen för att länders utveckling och framtid faktiskt hänger på hur samhällen behandlar sina barn. Förbättrar vi barnens tillvaro så förbättrar vi också världen.

Sedan dess har mycket hänt. Vi har sett en historisk utveckling där situationen för många barn har förändrats till det bättre jämfört med hur det såg ut för 30 år sedan: Färre barn dör före sin femårsdag och fler barn går i skolan. Andelen barn som tvingas arbeta eller som gifts bort i barnäktenskap har också minskat.

Men trots dessa framsteg är det här ingen tidpunkt att fira. Tvärtom, fortfarande berövas många barn sina mest grundläggande rättigheter.

Miljontals barn tvingas växa upp i flyktingläger, krigszoner, slumområden eller på platser där klimatförändringarna redan förändrat förutsättningarna för livet och framtiden. Samtidigt ser vi en omvärld där auktoritära krafter ifrågasätter och vill begränsa mänskliga rättigheter och där inte minst flickors och hbtq-personers rättigheter är starkt hotade.

Statistiken talar för sig själv:

  • Var femte minut dör ett barn i världen till följd av våld.
  • Varje år blir 12 miljoner flickor under 18 år bortgifta.
  • 150 miljoner barn är allvarligt drabbade av kronisk undernäring.
  • År 2017 växte vart femte barn upp i ett konfliktdrabbat område.

Även i Sverige kränks barns rättigheter. Vi ser med oro på hur klyftorna ökar mellan barn som växer upp i ekonomisk trygghet och de barn som lever i social och ekonomisk utsatthet. En särskilt utsatt grupp här hemma är asylsökande och nyanlända barn, som har drabbats extra hårt på grund av en mer restriktiv migrationspolitik. Genom den tillfälliga asyllagstiftningen som trädde i kraft 2016 är det nästintill omöjligt för barn att få permanent uppehållstillstånd, och möjligheten till uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl har begränsats kraftigt.

Också här hemma talar statistiken sitt tydliga språk:

  • Var femte barn i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp.
  • 9,3 procent av barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet.
  • 36 procent av alla barn i Sverige har varit utsatt för våld av sin/sina föräldrar under sin uppväxt.
  • Gapet mellan inrikes och utrikes födda elever som når gymnasiebehörighet har ökat med 60 procent mellan 2008-2015
  • Fler barn blir mobbade. Nästan ett av fem barn i åldrarna 11-15 år uppger att de har utsatts för mobbning någon gång under de senaste månaderna.
  • 38 800 barn och ungdomar är placerade i familjehem, HVB, SIS + övriga. Familjehem är den vanligaste placeringsformen.
    Den psykiska ohälsan är utbredd bland barn och utvecklingen är mer negativ än i många jämförbara länder.

Barnkonventionen bygger på ett barnrättsperspektiv – att barn är egna rättighetsbärare som har rätt att komma till tals och kräva sina rättigheter. De senaste 30 åren har många jobbat för barns rättigheter, men vi måste tillsammans bli bättre på att jobba med barnen för deras rättigheter. 

Vi är stolta över att Sverige ofta ses som ett föregångsland för barns rättigheter. Den bilden kommer att förstärkas när konventionen blir lag 1 januari 2020.

Samtidigt ser vi ett fortsatt behov att agera vakthundar både i Sverige och internationellt, eftersom barns rättigheter fortfarande kränks varje dag. Vi ser med oro på utvecklingen i världen och vill därför uppmana den svenska regeringen att fortsätta stå upp för barns rättigheter i alla lägen, även när det ses som kontroversiellt.

Tillsammans kommer vi barnrättsorganisationer fortsätta att påminna makthavare om att Barnkonventionen är ett lagligt bindande löfte som ska ge alla barn det skydd de har rätt till.


Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen
Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare World Childhood Foundation
Elin Hågeby Caicedo, verksamhetschef Maskrosbarn 
Bodil Långberg, tf generalsekreterare SOS Barnbyar
Anna Sabelström, verksamhetsledare Knas hemma
Elin Wernquist, generalsekreterare Barnrättsbyrån
Cajsa Wiking, generalsekreterare Global Child Forum 
Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef 
Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare ECPAT Sverige 
Martina Hibell, tf. generalsekreterare Barnfonden

För mer information

Maria-Pia Cabero

Maria-Pia Cabero

Ansvarig opinion och media

0790686607

maria.pia.cabero@bris.se

×

Lämna chatt

/link/64e1750404d243ee821cac0b5363e3e5.aspx

Våra rapporter

Bris kontakter med barn, forskning och omvärldsanalys

Se alla rapporter
/link/4a899cc89de74cb3889d8c5f5992bdab.aspx

#ärdumed

Diskutera kring våra rapporter

Material
/link/ff85f76fb3034088b452354e6a4d2925.aspx

Bris Nätverk

Mötesplatsen för barnets rättigheter

Läs mer

Bris nätverk är för dig som aktivt arbetar för och med barn. Gå med i nätverket och låt dig inspireras och få möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Läs mer