Kommuner inte redo för nya lagen
Publicerat
I dag fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 30 år, och den 1 januari 2020 blir den svensk lag. Bris, Barnens rätt i samhället, har undersökt hur rustade kommunerna är drygt en månad innan lagen börjar gälla och uppenbart finns det stora brister kring hur arbetet går – det saknas både resurser och strategi för implementeringen.
Magnus Jägerskog och Elisabeth Valinder. Foto: Fredrik Hjerling, Andrea Brandi
Barn vittnar dagligen till Bris om hur deras rättigheter kränks och hur olika deras förutsättningar ser ut runt om i landet. Det handlar bland annat om barn med psykisk ohälsa som står i långa köer och inte får rätt vård, barn som blivit utsatta för våld i hemmet med långtgående konsekvenser, och barn som möter ett bristande stödsystem i skolan.
Sverige har länge haft problem med bristande likvärdighet mellan hur kommuner lever upp till de mänskliga rättigheterna, något som FN:s barnrättskommitté även kritiserat Sverige för. Det leder till ojämlika uppväxtvillkor för barn.
När riksdagen röstade ja till barnkonventionen som lag såg Bris det som en viktig delseger. Men för att lagen ska få genomslag krävs tillräckliga resurser, rätt kompetens och strategier. Att sätta riktlinjer eller minimistandard för implementeringen i kommunerna är viktigt eftersom det ofta är där som barnets rättigheter i praktiken tillgodoses.
Vi har under året stött på ett stort engagemang för barnets rättigheter bland landets offentliganställda, men även mötts av oro kring hur det ska bli i den egna verksamheten. Drygt en månad innan lagen börjar gälla kan vi konstatera att det finns allvarliga problem. Bris har frågat Sveriges kommuner om vilka steg som tagits inför att barnkonventionen nu blir svensk lag. 189 kommuner svarade och resultaten visar en dyster bild:
Endast en av tio kommuner har tillfört resurser eller öronmärkt medel för att arbeta med barnrättsperspektivet, och över hälften av kommunerna saknar eller vet inte om de har en strategi för implementeringen av barnkonventionen i sina verksamheter (45 procent svarar nej, 7,2 procent vet ej). Att det saknas öronmärkta medel i 9 av 10 kommuner och strategier för implementeringen i hälften av dem är oroväckande.
Mer positivt är att två av tre kommuner har kompetensutvecklat sin personal kring barnkonventionen. Men det är bråttom för den tredjedel som inte gjort det ännu. Det går inte att arbeta barnrättssäkert utan kunskap om vad barnets rättigheter innebär.
Det finns ambitiösa kommuner i landet men vi vet att mycket av arbetet för att förverkliga barnets rättigheter drivs av nyckelpersoner ute i kommunerna. Det arbetet behöver vara förankrat i högsta ledning för att säkra en organisation som inte är personbunden kring eldsjälar.
Barnrättsarbetet ser olika ut såväl mellan som inom kommuner. Vissa har strategier på stadsdelsnivå, men saknar det för hela kommunen. Saknas centrala direktiv riskerar man bygga in ett likvärdighetsproblem för barns rättigheter även inom kommunen. Det håller inte.
Barnkonventionen lägger golvet, minimikravet för vad samhället måste uppnå. Sveriges två miljoner barn är olika och har individuella förutsättningar, men alla barn har exakt samma rättigheter. Bris ser med oro på det faktum att Sveriges kommuner inte är tillräckligt rustade inför att barnkonventionslagen träder i kraft. Nu krävs en samsyn för det konkreta arbetet framåt. Det är dags att kraftsamla.
Bris ser att alla kommuner bör:
- Ha en strategi för implementering av barnrätt.
- Ha en ansvarig person för barnrättsfrågor med mandat och befogenheter.
- Avsätta öronmärkta medel.
- Säkerställa barnrättskunskapen hos alla anställda som fattar beslut som direkt eller indirekt rör barn.
Ett samhälle som lever upp till barnets mänskliga rättigheter uppstår inte över en natt för att en ny lagstiftning träder i kraft. Barnet lever lokalt. Barnkonventionen ska nu förverkligas och gå från lagbok till att betyda att varje barns enskilda liv faktiskt blir bättre. Nu måste arbetet ta fart på allvar i Sveriges alla kommuner, i alla förvaltningar och vid varje ledningsbord i det offentliga Sverige.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Elisabeth Valinder, chef för regionenheten Bris
För mer information
