Bris: Budgeten gör skillnad på barn och barn
Publicerat
Idag presenterade regeringen budgeten. Trots ett stort reformutrymme ser Bris en budget som framför allt satsar på vissa hushåll och riskerar att öka skillnaderna i barns uppväxtvillkor.
Regeringen presenterade idag en budget med ett stort reformutrymme, totalt 79 miljarder. Bris ser flera positiva delar i budgeten, inte minst fokuset på att stärka barnfamiljers ekonomi. Dock saknar Bris regeringens analys av hur budgeten i sin helhet påverkar barn och barns uppväxtvillkor. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har Sverige en skyldighet att använda sina resurser för att säkerställa barns rättigheter.
– Vissa delar i budgeten kan påverka barn positivt, som höjt tak för bostadsbidrag eller sänkt förskoleavgift. Samtidigt ser vi hur andra budgetsatsningar kommer att innebära att vissa barn inte får ta del av grundläggande välfärd som till exempel barnbidrag. Det är tydligt att budgeten behöver analyseras i sin helhet, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.
En bidragsreform som riskerar att öka skillnaderna i barns uppväxtvillkor
Bris är mycket kritiska till regeringens bidragsreform med bidragstak, sänkt försörjningsstöd och kvalificeringskrav för en rad socialförsäkringar såsom barnbidrag, bostadsbidrag och sjukersättning. Reformpaketet siktar in sig på människor som är i stort behov av samhällets skyddsnät för att få vardagen att gå ihop.
– Det är anmärkningsvärt att regeringen går fram med förslag som både riskerar att öka hemlöshet, utanförskap och kriminalitet, samtidigt som regeringen uttalar att dessa är områden som man vill motverka, säger Maria Frisk.
Bris ser att det finns risker att förslagen kommer att leda till att fler barn växer upp utan rätten till social trygghet där bostad och mat ingår. Bland annat är Bris kritiska till att regeringen går vidare med förslaget om bidragstak trots att utredningen själva konstaterade att det ökar risken för kriminalitet och utanförskap.
Regeringen vill stoppa nyrekryteringen med kontroll och tvång
Regeringen avsätter 972 miljoner kronor för att förebygga att barn hamnar i kriminalitet, men Bris konstaterar att huvuddelen av medlen går till tvång och kontroll inom socialtjänsten och SiS. Åtgärder som i själva verket är repressiva, men som i budgeten presenterar som förbyggande insatser för att bryta nyrekrytering. Satsningar som är verkligt förebyggande insatser, till exempel stöd till familjecentraler och skolsociala team, utgör en mycket liten del av denna budgetsatsning.
– Bristen på satsningar på förebyggande insatser måste också ses i samband med att bidragsreformen kommer ge ett ökat ansvar till kommunerna. Vi på Bris undrar hur regeringen ser att kommunerna som redan kämpar med stora underskott, utan att få tillräckliga resurser ska kunna bedriva ett tidigt och effektivt förebyggande arbete under dessa förutsättningar, säger Maria Frisk.
Bris efterfrågar i stället långsiktiga och ordentliga satsningar på bland annat skolor och förskolor av hög kvalitet, familjecentraler, en tillgänglig socialtjänst och en inkluderande bostadsmarknad.
Barn i fängelse – en stor budgetpost
Bris är starkt kritiska till förslaget om att öppna särskilda barnfängelser samt förslaget om en sänkt straffbarhetsålder. Förslagen kommer inte att leda till ett tryggare samhälle eftersom risken är stor för att barn som sätts i fängelse fortsätter begå brott, och att gängkriminella rekryterar barn allt längre ner i åldrarna. Det finns också stora frågetecken kring hur Kriminalvården ska kunna säkerställa rehabilitering och skolverksamhet för barn. Detta är dessutom en satsning som redan kostar och kommer att kosta samhället väldigt mycket pengar de kommande åren. Något som tydligt framgår av budgetpropositionen.
Bris anser att tyngdpunkten i budgeten måste ligga på de sociala insatser som kan skapa goda uppväxtvillkor och få barn att komma ur ett liv i utsatthet. Dagens budget speglar inte de behoven utan riskerar snarare att öka skillnaderna mellan barns uppväxtvillkor.
För mer information
