Publicerat
De senaste åren har flera granskningar publicerats som visar stora brister inom vården för de barn som är placerade på Hem för Vård eller Boende (HVB-hem). I februari 2024 tillsatte regeringen en utredning som skulle lämna förslag på hur vårdmiljön på HVB-hem kan stärkas och bli säkrare. Utredningen har nu lämnats över till regeringen. Bris ser positivt på en del av förslagen, men saknar ett bredare anslag i utredningens direktiv.
– HVB-verksamheter i Sverige har under lång tid bedrivits med ojämn kvalitet och bristande innehåll, trots att det är den näst vanligaste placeringsformen för barn som behöver vård. Det är positivt att regeringen ser över hur vården på HVB kan stärkas, och vi ser att det krävs stora förändringar. Inte minst måste det tillsättas resurser i form av kompetenshöjning för den personal som möter barn i mycket utsatta situationer, säger Anna Dorrian, påverkansansvarig på Bris och expert i HVB-utredningen.
Utredningen som nu lämnats till regeringen föreslår bland annat en uppdelning av placeringar i olika kategorier. Den ger även förslag på befogenheter till verksamheterna, samt förändringar i kraven för tillstånd, personal och antal barn per enhet. Utredningen föreslår också att HVB-hem byter namn till Hem för barn och unga (HBU).
Bris är positiva till att utredningen har haft ett tydligt barnrättsperspektiv. Barn har blivit hörda genom intervjuer och enkäter, och deras erfarenheter har fått genomsyra flera av förslagen. Flera av dessa förslag har potential att skapa tryggare och säkrare miljöer, exempelvis genom tydligare regler för antal placerade barn vid en enhet, stärkt kvalitetskontroll samt vissa befogenheter, såsom rumsvisitation vid misstanke om exempelvis droger.
Samtidigt som Bris ser att det är viktigt med tydligare ramar för verksamheterna, vill organisationen understryka riskerna med ökade befogenheter. Erfarenheter från SiS visar att befogenheter kan missbrukas om det inte finns rätt förutsättningar. Det är därför avgörande att den nya placeringsformen HBU följs upp noggrant och utvärderas kontinuerligt. Missbrukas befogenheterna måste regeringen vara beredd att justera lagstiftningen. En institutionsplacering innebär alltid en viss risk, särskilt i avsaknad av insyn från oberoende vuxna.
Bris vill särskilt lyfta att regeringen måste tillföra resurser för att reformen ska få effekt. Både till HVB-verksamheterna och till socialtjänstens förebyggande arbete och långsiktiga stöd till placerade barn.
Bris ser stora brister i att utredningen inte har haft i uppdrag att se över finansieringen, den geografiska spridningen av hemmen. Det gör att flera stora pusselbitar saknas i bilden av hur vården fungerar idag och vilka konsekvenser vissa av förslagen kan få.
Ytterligare en brist i utredningen är att den inte samordnats med den parallella utredningen av SiS.
– Det är viktigt att utredningarna hänger ihop och ges förutsättningar att verkligen göra skillnad för barn. Barn som placerats på HVB har inte sällan också varit föremål för andra typer av placeringar, de reformer som nu sker inom den sociala barn och ungdomsvården måste därför hänga samman och säkerställa varje barns rätt till trygghet, frihet från våld samt liv och utveckling, säger Anna Dorrian.
Utredningens förslag är nu ute på remiss och ska besvaras innan den 27 oktober.