Våld är mer än det som går att se

Publicerat

För 41 år sedan blev Sverige första landet i världen att förbjuda våld mot barn i uppfostringssyfte. Trots antiagalagens stora genomslag utsätts barn fortfarande för våld från vuxna och skyddet behöver stärkas ytterligare för att barn ska skyddas från alla former av våld.

Bris grundades för snart 50 år sedan, efter att en liten flicka misshandlats till döds av sin styvfar. Organisationen var en av de drivande aktörerna i att Sverige, som första land i världen införde ett förbud för föräldrar att använda våld i uppfostringssyfte. Det var då inte en självklarhet. Vägen dit möttes av motstånd men idag är det få som accepterar våld som uppfostringsmedel – lagen har fått en tydligt normerande effekt på allmänhetens attityd till våld mot barn. Trots det är våld från föräldrar fortfarande närvarande i alltför många barns liv.

Bris får varje år hundratals samtal från barn som anonymt söker stöd och berättar om våld i hemmet. De berättar om vuxna som nyper, sparkar, drar i håret och slår. Som är hotfulla och som fryser ut barnet som bestraffning. Många barn vet och har fått höra att våld inte är okej, men en vanlig fråga som barn ställer är vad som egentligen räknas som våld. Det är inte konstigt, eftersom det inte heller är helt tydligt i definitionen av våld i olika lagar.

Ofta förknippas våld med fysisk eller avsiktlig skada, men våld är mer än så. Artikel 19 i barnkonventionen, som i år blivit svensk lag, har en bred definition av våld. Här inkluderas exempelvis även psykisk misshandel och att bli försummad. Idag finns dock inte alltid direkta möjligheter att straffa vissa former av våld. Det finns brottsrubriceringar som rör sexualbrott mot barn, och förra året kom ett välkommet förslag om att barn som bevittnat våld i hemmet bör gå under brottet barnfridsbrott. Men fortfarande blir visst våld mot barn kriminaliserat först när de räknas som misshandel – under samma paragraf som för vuxna.

Det innebär att en handling som i antiagaförbudet är otillåten, inte nödvändigtvis är en handling som är straffbar som misshandel. Det är endast de handlingar som når upp till brottsbalkens höga krav som kan straffas för det. Det innebär att krav om uppsåt och viss intensitet av smärta måste vara uppfyllt.

Det har visat sig svårt att få föräldrar fällda för misshandel när frågan har prövats i domstol. Bedömningen utgår främst från den skada och smärta som barnet har orsakats. Om inte barnet har fysiska skador eller om det saknas vittnen till våldet läggs ett tungt krav på barnet själv att förklara sin smärta. I praktiken måste smärtan vara av samma grad som för en vuxen och det kan i efterhand vara svårt att bevisa. Bris menar att det därför bör införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken, då det finns ett tydligt behov av att särskilja våld mot barn från andra former av våld och barn behöver ges ett likvärdigt straffrättsligt skydd mot våld som vuxna ges.

När ”lindrigare brott” inte räknas som tillräckligt allvarliga enligt straffrätten blir det otydligt vilken typ av våld mot barn som är förbjudet. Det är inte bara fysisk smärta som kan orsaka skador på ett barn. Många handlingar som idag inte räknas som misshandel, enligt brottsbalken, skadar barn på lång och kort sikt. Kunskapen om konsekvenserna av våld mot barn har ökat under senare år, och det är idag tydligt att vissa former av psykiskt våld kan skada mer än fysiskt våld riktat mot barnet. Att våldet inte bara skadar fysiskt utan också påverkar barnets självbild, relationer och möjligheter att må bra och lyckas skapa ett bra liv senare.

Nu har barnkonventionen blivit svensk lag vilket gör att barnets rättigheter får en högre juridisk status. Bris hoppas se att barnkonventionslagen, likt den normerande effekten antiagalagen fick på allmänhetens attityder till våld mot barn, kommer att innebära en förändring i synen på våld mot barn.

Nu måste skyddet för barn mot våld stärkas i enlighet med barnets rättigheter i barnkonventionen och konventionens breda definition av våld och rådande lagstiftning utvidgas för att innefatta allt skadligt våld mot barn.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris

För mer information

Maria-Pia Cabero

Maria-Pia Cabero

Ansvarig opinion och media

070-101 61 00

maria.pia.cabero@bris.se

×