Barnrapporten 2026: Samhällets stöd till barn som lever i utsatthet brister

Under 2025 hade Bris nästan 63 000 stödjande samtal med barn. Psykisk ohälsa är fortsatt vanligaste kontaktorsaken, men samtalen om utsatthet i hemmet sticker ut. Barn beskriver konsekvenser av att växa upp i ekonomisk utsatthet eller våld i hemmet, och svårigheten att själv hitta strategier för att klara sin situation. – Barn bär själva konsekvenserna av samhällets brister. Vi måste säkerställa att barn får rätt stöd i rätt tid, säger Maria Frisk generalsekreterare på Bris.

Idag släpper Bris Barnrapporten 2026. Rapporten utgår från barns samtal med Bris som tillsammans med forskning, rapporter från myndigheter, lagstiftning och aktuella politiska förslag ger en bild av barns livsvillkor i Sverige.

Nästan 63 000 stödjande samtal med barn

Under 2025 hade Bris 62 935 stödjande samtal med barn. De vanligaste orsakerna till att barn söker stöd är psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter, och våld. Barnrapporten 2026 fördjupar kunskapen utifrån två kategorier av samtal till Bris – ekonomisk utsatthet samt våld och omsorgsbrist i hemmiljön.

– Att växa upp i en familj där pengarna inte räcker till eller där man utsätts för våld är vardag för många barn i Sverige. När barn vänder sig till Bris och beskriver sina livssituationer är det tydligt att barn får ta konsekvenserna när vuxna och välfärdssystemet inte tar sitt ansvar, säger Maria Frisk generalsekreterare på Bris.  

Att leva i ekonomisk utsatthet – barns oro, livsvillkor och strategier

De senaste åren har inflation med bland annat ökade boendekostnader, mat- och elpriser påverkat många familjers ekonomi. När barn vänder sig till Bris handlar samtalen om allt från tillfälliga ekonomiska svårigheter till livssituationer som helt och hållet präglas av stress och oro kring pengar. Många samtal handlar om rädslan att förlora sitt hem eller sitt sociala sammanhang, att behöva avstå fritidsaktiviteter eller att gå hungriga. Samtalen innehåller även barns egna strategier för att bidra ekonomiskt. I allra flesta fall handlar det om lagliga sätt som att använda pengarna från sommarjobbet till att betala hyra, men Bris tar även del av olagliga sätt som att snatta, göra inbrott eller involveras i kriminella nätverk.

”Vet inte om jag överreagerar men det är typ alltid bråk, ingen mat inga pengar. Jag behöver snatta ibland för att inte behöva sova hungrig.”
– Ett barn till Bris

Barnets förälder eller bonusförälder är vanligaste förövaren

Våld har länge varit en av de vanligaste orsakerna till att barn kontaktar Bris. Under 2025 hade Bris nästan 10 000 samtal om våld, övergrepp och kränkningar. I de fall där barn berättar om våld som de själva är utsatta för är den enskilt vanligaste förövaren barnets förälder eller bonusförälder.

”Min pappa gör mig illa ibland och mamma bara tittar på. Och pappa har så stora händer så det gör extra ont.”
 – Ett barn till Bris

I samtal med Bris berättar barn om att utsättas för alla former av våld i hemmet. Våldet kan både pågått så länge barnet kan minnas och under en begränsad tid. I samtalen beskriver barnen hur det påverkar deras mående, deras vardag och relationen till föräldrarna. Det framkommer ofta ambivalens gentemot föräldrarna. Motstridiga känslor som kärlek, rädsla, lojalitet och besvikelse kan finnas samtidigt. Relationen till föräldrarna kan även göra det svårare för barnet att berätta för andra vuxna och söka hjälp, eftersom de vet att hjälpen kan innebära att barnet inte längre får bo med sin förälder.

Viktigt att samhällets stöd till barn kommer tidigt i utsattheten

Både samtalen om ekonomisk utsatthet och att leva med våld och omsorgsbrist i hemmet visar hur det påverkar barns hela liv. När ett barn riskerar att fara illa eller inte får sina behov tillgodosedda, har samhället ansvar att agera. Trots det drar sig många vuxna för att agera och ofta kan insatser från socialtjänsten dröja och under förra året ökade antalet barn som vräkts.

– Det finns brister i hela det system som ska säkerställa att varje barn får en trygg och god uppväxt. Vi ser det tydligt när barn kontaktar Bris, men vi ser det också i forskning, i myndighetsrapport och granskningar. Inte minst så ser vi att stödet till barn ofta kommer när barnet levt i utsatthet under lång tid. Här måste samhället bli bättre och ge barn rätt stöd i rätt tid, säger Maria Frisk.