Bris: Fler samtal från barn som vill ta sig ut ur gängkriminalitet
Publicerat
Samtalen från barn som är involverade i gängkriminalitet fortsätter att öka. Bris tar del av beskrivningar av hur samhällets stöd och skydd inte räcker till för att barnen ska kunna ta sig ut.
Hösten 2023 började Bris ta emot samtal från barn som är involverade i gängkriminalitet. Sedan dess har samtalen långsamt ökat och under 2025 ser Bris en förändring i vad barnen berättar. Att ta sig ut, säga nej och få ett stopp går fortsatt som en röd tråd genom samtalen, men det finns en stor skillnad i samtalen jämfört med tidigare år.
– Barnen beskriver ofta en involvering som skett under längre tid och kan berätta om hur involveringen också har förändrats. Inte minst beskriver de i mycket större utsträckning än tidigare både insatser de har fått, men även den hjälp de inte får, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.
Jag har inte hjälp just nu men jag vill ha det och jag kanske får det mer när jag flyttar till familjehemmet men jag vet inte när det blir. Hon har lite svårt att hitta nått som passar säger hon. Men jag tror det är mer att ingen vill ha mig.
– Ett barn till Bris
Barn beskriver stödinsatser som inte räcker
I samtalen beskriver barnen hur de upplever kontakten med socialtjänsten och polisen. En del barn har dömts för brott och har avtjänat straff på SiS, men är nu hemma igen eller i familjehem. De beskriver en svårighet att bygga ett nytt liv. Att bryta med de vänner som fortfarande är involverade och hitta andra när alla vet vad de har gjort. En del har ett missbruk som ingen känner till och som håller dem kvar i kriminalitet.
Jag har fortfarande en där på soc. Har inte så mkt kontakt nu och han vet inte så mkt om hur det är nu. Han vet mest det jag gjorde och att jag inte mår så bra för de. Men han vet inte drogerna eller att ja gör lite saker eller de som e hemma med att dom dricker och att mammas kille slår mig och henne och får mig att må dåligare.
– Ett barn till Bris
Hotfulla och våldsamma miljöer
I många av samtalen återfinns en ånger för vad de har gjort och hur det har påverkat familj och andra i deras närhet. Många undrar också över hur de ska kunna gå vidare med vetskapen om vad de gjort.
– Barnen beskriver våldsamma och hotfulla miljöer. Det är inte bara de själva som hotas utan hoten kan även röra hela familjen. Allt de gjort och allt de varit med om bär de på och många uttrycker att de inte ser vem som skulle kunna hjälpa dem med det, säger Maria Frisk.
Han sa att de skulle döda min mamma och våldta hennes kropp. Jag kan inte sova. De kan döda mig men inte min mamma. Hon har inte gjort något. Hon är allt jag har.
– Ett barn till Bris
Bris och Maria Frisk lyfter vikten av att barnens berättelser tas vidare och att samhällets skydd och stöd stärks för att barn ska kunna ta sig ut ur kriminella sammanhang.
För mer information
