Lagen firar 40 år – men våld mot barn fortsätter

Publicerat

För 40 år sedan blev Sverige första landet i världen att förbjuda våld mot barn i uppfostringssyfte. Det var den allra första frågan Bris drev och skapade opinion kring. Men trots antiagalagens stora genomslag utsätts barn fortfarande för våld från vuxna.

I mars 1971 blev en treårig flicka misshandlad till döds av sin styvpappa i en förort utanför Stockholm. Det blev ett uppmärksammat fall eftersom många hade känt till hur barnet hade det, men ingen hade ingripit. Som en direkt följd av den händelsen startades Bris - Barnens rätt i samhället, 1971 av barnboksförfattaren Gunnel Linde och journalisten Berit Hedeby. Det första målet för Bris arbete var att Sverige skulle få ett förbud mot barnaga, vilket blev verklighet 1979 då våld mot barn kriminaliserades genom det vi idag kallar för antiagalagen.

När förbudet kom uppfattades det av många som ganska verklighetsfrånvänt. Lagen mötte stort motstånd både bland folk och från omvärlden. Många menade att staten inte kunde styra vad som sker i hemmet och att våld mot barn är en privat angelägenhet. Men den svenska lagen fick snabbt en stark normerande effekt för människors attityd och inställning till kroppslig bestraffning av barn. Idag tycker mycket få, både vuxna och barn, att våld som bestraffning kan motiveras. Det visar vilket oerhört kraftfullt verktyg lagen kan vara för hur vi agerar och beter oss gentemot varandra.

Sverige var först i världen med en sådan lag och det dröjde nästan ett decennium innan nästa land införde en liknande lag. Det är värt att uppmärksamma framgångarna av att Sverige fick ett förbud mot barnaga för 40 år sen, men det går inte fira fullt ut. För samtidigt vet vi att allt för många barn fortfarande utsätts för våld från vuxna. Våld, övergrepp och kränkningar är några av de vanligaste ämnena som barn söker stöd för hos Bris kuratorer, och en fråga Bris fortfarande ofta får – såväl från barn som från vuxna – är ”räknas det här som våld?”. Det visar med all tydlighet att vi behöver fortsätta belysa barns utsatthet för våld i dag i Sverige och fortsätta prata om de livslånga konsekvenserna av att utsättas för våld.

Om 6 månader blir FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter svensk lag. I barnkonventionen finns en bredare definition av våld mot barn än vad som idag är straffbart enligt svensk lag. Enligt barnkonventionen har barnet rätt att slippa alla former av våld, som psykiskt våld, att bevittna våld och att bli ignorerad, försummad och hotad. Bris förhoppning är att barnkonventionslagen tar oss ett steg framåt i förståelsen av vad våld kan vara och vad barnet har rätt att slippa utstå och bevittna.

Jag hoppas att barnkonventionen som svensk lag kommer ha samma normerande effekt som antiagalagen haft, vad gäller hur vi ser på barnet som en rättighetsbärare. Det är vår, vuxenvärldens, ansvar och skyldighet att se till att barnets rättigheter inte bara är något som står i ett papper och se till att varje barn får en ärlig chans att slippa det våld som den har rätt att leva fritt från. Men det kräver en kraftsamling av oss vuxna. Inga barn har tid att vänta. Vi måste börja nu.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris

För mer information

Maria-Pia Cabero

Maria-Pia Cabero

Ansvarig opinion och media

0790686607

maria.pia.cabero@bris.se

×

Lämna chatt

/link/64e1750404d243ee821cac0b5363e3e5.aspx

Våra rapporter

Bris kontakter med barn, forskning och omvärldsanalys

Se alla rapporter
/link/4a899cc89de74cb3889d8c5f5992bdab.aspx

#ärdumed

Diskutera kring våra rapporter

Material
/link/ff85f76fb3034088b452354e6a4d2925.aspx

Bris Nätverk

Mötesplatsen för barnets rättigheter

Läs mer

Bris nätverk är för dig som aktivt arbetar för och med barn. Gå med i nätverket och låt dig inspireras och få möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Läs mer