Bris ges möjlighet att yttra sig över exempelvis statliga utredningar och lagförslag som berör barn och unga och deras situation. Remissyttranden är ett viktigt sätt för Bris att bevaka och stärka barnperspektivet inför beslut och förändringar.
En utredning föreslår att det ska inrättas ungdomskriminalitetsnämnder som innebär att staten tar över ansvaret för brottsförebyggande insatser för barn som riskerar att begå allvarlig brottslighet. Bris ställer sig emot utredningens förslag och menar att det inte kommer att motverka att barn involveras i kriminalitet. Bris ser att förslaget riskerar att försvåra socialtjänstens förebyggande arbete och står i strid med barns grundläggande rättigheter inom det straffrättsliga området.
Regeringen och Sverigedemokraterna har tagit fram förslag om hur levnadsvillkoren för de som vistas i Sverige grundat på massflyktsdirektivet ska förbättras. Bris menar att det kan ifrågasättas om förslagen kommer leda till en förbättring för målgruppen. Därtill menar Bris att det är problematiskt att införa särregleringar för vissa grupper av skyddsbehövande. Bris understryker behovet av en förändrad migrationslagstiftning som förbättrar levnadsvillkoren för samtliga skyddsbehövande, oavsett tillståndsgrund.
Bris lämnar in remissvar till en utredning som föreslår åtgärder för att stärka vården för familjehemsplacerade barn. Bris är överlag positiva till förslagen för det fall de genomförs, men är samtidigt oroade över att flertalet förslag är vaga och inte kommer få genomslag utan rätt resurser.
En utredning har sett över hur möjligheterna för barn att tillvarata sina rättigheter enligt barnkonventionen kan förbättras. Utredningen föreslår att Sverige ska skriva under det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn rätt att själva klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter har kränkts.
Utredningen föreslår även en rad åtgärder för att stärka barnets rättsliga ställning i olika processer. Slutligen föreslår utredningen att en funktion med oberoende barnombud från civilsamhällesorganisationer ska införas för att hjälpa barn i de mest utsatta situationerna att få sina rättigheter tillgodosedda. Bris välkomnar utredningen och ställer sig bakom de förslag som presenterats.
En utredning föreslår att polisen, inom vissa geografiska områden, ska få utökade befogenheter att visitera personer. Bris menar att ett sådant förslag varken är behövligt eller försvarbart.
Av vad barn berättar till Bris framgår att de redan idag utsätts för godtyckliga visitationer och för några barn är visitationszoner redan en realitet. Bris menar att införandet av formella visitationszoner riskerar att öka diskrimineringen och stigmatiseringen av barn som lever i Sveriges utsatta områden och understryker vikten av att inte inför en lagstiftning som befäster en redan existerande problematik.
Hösten 2023 överlämnades en utredning som handlar om barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (”Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen”, SOU 2023:40 ).
Utredningen har tittat på tre delar, dels om Sverige ska ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Tilläggsprotokollet handlar om barns rätt att klaga när barn upplever att rättigheterna kränks. Utredningen har även haft till uppgift att föreslå lagändringar för att stärka barns möjligheter att tillvarata sina rättigheter. Och den tredje delen i utredningen handlar om utredningens förslag om staten ska möjliggöra för barnombud inom civilsamhället. I det här webbinariet fördjupar vi i vad oberoende barnombud är och varför det är viktigt i arbetet med att stärka barns rättigheter.
En utredning har kommit fram till att barn som begår de allvarligaste brotten bör dömas till fängelse under Kriminalvårdens regi i stället för till sluten ungdomsvård på SiS vilket är den påföljd barn får idag.
Bris delar inte utredningens bedömning. I utredningen saknar Bris en redovisning av det tydliga samband som finns mellan barns egen utsatthet och kriminalitet. Bris saknar vidare en fördjupad analys av hur utredningens förslag förhåller sig till barns rättigheter och menar att utredningen inte tillämpar en barnsyn som utgår från att alla barn är rättighetsbärare.
Regeringskansliet (Socialdepartementet) har uppmanat Bris att yttra sig över ovanstående utredning. Regeringskansliet har särskilt efterfrågat synpunkter gällande utredningens föreslagna strategi och mål, prioriterade insatsområden och åtgärder samt författningsförslag. Bris önskar framföra följande.
I ett utkast till lagrådsremiss föreslås en rad skärpningar för anhöriginvandring och samt begränsningar i att få uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Bris är kritiska till samtliga förslag som presenteras i lagrådsremissen och saknar en barnkonsekvensanalys av förslagen. Vidare är Bris oroade över att förslaget kommer leda till att färre barn kan återförenas med sina föräldrar, och att barn i utsatta situationer förhindras skydd i Sverige.
Inför ett nytt lagförslag genomförs konsekvensutredningar. Syftet är att ta fram underlag för vilka konsekvenser en lag kan ha på exempelvis det ekonomiska, sociala eller miljörelaterade området. Såväl internationell, som nationell, kritik har riktats mot de befintliga konsekvensutredningarna, med motiveringen att de är inkonsekventa och ostrukturerade. Regeringen har därför föreslagit en ny förordning som tydligare beskriver hur en konsekvensutredning ska göras.
Bris välkomnar nya väl genomarbetade konsekvensutredningar. Bris ställer sig dock kritisk till att den nya förordningen inte inkluderar barnkonsekvensanalyser. Enligt artikel 3 barnkonventionen ska det offentliga, vid en åtgärd, genomföra en prövning av barnets bästa. Bris föreslår därför att man inför en bestämmelse i förordningen om kravet på en barnkonsekvensanalys för det fall en lag kan tänkas påverka barn.
I dag saknar barn ett eget placeringsbeslut när de, tillsammans med en vårdnadshavare, tvingas lämna ett hem präglat av våld - för att komma till ett skyddat boende. I ett nytt lagförslag, Utkast till lagrådsremiss - Ett fönster av möjligheter, föreslås barn få en stärkt rättssäkerhet, vilket ger dem större möjlighet att påverka sin placering på det skyddade boendet. Bris välkomnar det nya förslaget, som dessutom stärker barnets rätt till utbildning och bästa uppnåeliga hälsa under tiden barnet är placerat på skyddat boendena. Bris delar utredningens förslag, men ser också ett behov av att krav ställs på de skyddande boendena att ha rätt kompetens och ett tydligt barnperspektiv för att kunna ta emot barn som har upplevt våld i nära relation.
Vi hoppas att det nya brottet, psykisk misshandel, leder till minskat psykiskt våld mot barn.” Så skriver Bris i sitt remissvar till utredningen Straffansvar för psykiskt våld. Bris delar slutsatserna i utredningen för att kriminalisera psykiskt våld, men efterlyser ett bättre barnrättsperspektiv. I utredningen saknas barns röster, samt kunskap och erfarenheter från barnrättsorganisationer, vilket leder till brister i analysen om hur psykiskt våld kan påverka barn på andra sätt än vuxna. Bris hade också önskat att psykisk misshandel blev ett grundbrott (brott som barnet har bevittnat), och därmed leda till barnfridsbrott. Bris delar utredningens slutsats att inte göra försummelse straffbart. Sociala insatser, i stället för straff, bör prioriteras för föräldrar som inte kan tillgodose sina barns behov.
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet att ge socialnämnden möjlighet att, i skyddande syfte, förbjuda ett barn att vistas på en plats eller ett område som bedöms vara skadligt för barnet. Bris menar att det inte är klarlagt att ett sådant förbud skulle hindra att barnet far illa. En sådan åtgärd är inte heller en proportionerlig inskränkning av barnets grundläggande rättigheter. Likt utredningen kommer fram till menar Bris att en möjlighet att meddela vistelseförbud för ett barn inte bör införas. Bris understryker i sammanhanget att arbetet med att skapa trygga uppväxtvillkor för alla barn som utgångspunkt måste ske på annat sätt en genom förbud.
Bris har länge arbetat för att stärka den rättsliga ställningen för barn som befinner sig i samhällets vård. Det behövs ett perspektivskifte i synen på barn och barns rättigheter i LVU-processen och Bris ser förslagen i utredningen som ett viktigt steg i det arbetet. Bris tillstyrker förslagen i utredningen och vill särskilt belysa vikten av att barnets bästa tillåts utgöra egen grund i lagen när frågan om upphörande av vård enligt LVU ska prövas.
Under lång tid har Bris arbetat för att barn i större utsträckning ska kunna beviljas öppna stöd- och behandlingsinsatser, utan deras vårdnadshavares samtycke. Bris välkomnar därför Socialstyrelsens rapport där ökad möjlighet till öppna insatser ses över. Bris tillstyrker Socialstyrelsens förslag om att den nuvarande åldersgränsen på 15 år för att beviljas öppna insatser sänks. Bris avstyrker dock att en lägre ålder på 12 år införs och menar i stället att beviljandet av insatser ska avgöras utifrån en behovs- och mognadsbedömning i varje enskilt fall.
Bris välkomnar den framtagna barnrättsplanen och att Göteborgs stad har tagit initiativ till ett sådant viktigt vägledande dokument för barns rättigheter. Samtidigt kan Bris se att det finns områden där planen behöver revideras för att tillförsäkra barnkonventionens fulla genomslag.
Bris tillstyrker flertalet av utredningens förslag och ser det som positivt att utredningen har ett särskilt fokus på insatser för att stärka barns psykiska hälsa. Samtidigt saknar vissa av utredningens förslagen såväl ett barnrättsperspektiv som ett barnperspektiv. Bris vill se en vårdreform som på allvar sätter barn i centrum och erbjuder vårdinsatser utifrån ett helhetsperspektiv.
Att fatta beslut om upphörande av tvångsvård utan att beakta barnets bästa kan aldrig vara rättssäkert. Bris är kritisk till slutsatserna i utredningen "Barnets bästa när vård enligt LVU upphör", och vill istället se förslag som tydligare utgår från barnet och barnets rättigheter.
Bris avstyrker två av utredningens förslag och är kritisk till andra delar av utredningens förslag för att de är vaga och saknar ett barnrättsperspektiv. Vi är även kritiska till att utredningen inte fick lämna förslag som var kostnadsdrivande eller ambitionshöjande och ställer oss frågan om utredningens förslag kommer att innebära någon skillnad för de barn i mest behov av skydd och stöd.
Bris anser att förslagen om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende är ett erkännande av barn som rättighetsbärare och i enlighet med barnkonventionen som svensk lag. Bris tillstyrker förslagen i sin helhet men har några betänkligheter avseende delar av utredningen.
Bris har svarat på FN:s barnrättskommittés utkast till en ny allmän kommentar som handlar om barns digitala rättigheter. Bris svar bygger på enkätsvar från 38 barn. Bris anser bland att betoningen på vuxnas delaktighet i barns liv på nätet behöver förtydliga förtydligas.
Bris tillstyrker förslagen i sin helhet och välkomnar att lagstiftningen ändras för att stärka barns rättsliga ställning i enlighet med barnkonventionen. Bris väljer att nedan utveckla några synpunkter rörande utredningens förslag.
Bris tillstyrker samtliga förslag i utredningen och ställer sig bakom utredningens förklaring av hedersvåld och hedersnormer samt ansluter sig till att det med alla lämpliga medel måste motverkas av samhället.
De nya lagförslagen är lovande, men det får inte ske omfattande åtgärder från myndigheter över barnens huvud. Bris är angelägna om att framhålla den barnvänliga rättsprocessen. Den innebär att barnet själv erbjuds delaktighet i största möjliga utsträckning. Detta är nödvändigt om lagförslagen också skall vara förenliga med barnkonventionen.
Bris tillstyrker i väsentliga delar de förslag som lämnas i Betänkandet och är glada till att Betänkandet ser barn från 13 år som kapabla att lämna samtycke till behandling av egna personuppgifter. Vi anser dock att alla barn är rättighetsbärare och i många fall kapabla att inse konsekvenser av eget handlade långt tidigare än vid 13 års ålder.
Bris välkomnar programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad och att Stockholms stad tagit initiativ till ett sådant viktigt vägledande dokument för barnets rättigheter. Bris anser dock att programmet med fördel kan förtydligas i vissa delar för på bästa sätt kunna fungera som ett praktiskt verktyg i stadens olika verksamheter.
Bris tillstyrker utredningens förslag att ändra nuvarande lydelse av lagtexten (1972:119) så att texten som avser krav på sterilisering som villkor för ändrad könstillhörighet tas bort.
Bris tillstyrker Utredningens förslag till lag (2013:00) om registerkontroll avseende personer som arbetar med barn men med ett förbehåll:
Bris anser att första stycket även ska tillämpas på föräldrar, även om dessa endast innehar anställning eller uppdrag inom en grupp där det egna barnet deltar.
Förslagen i lagrådsremissen ”Begränsningar av möjlighet att få uppehållstillstånd i Sverige” avstyrks av Bris eftersom de står i direkt strid med FN:s konvention om barnets rättigheter. Skulle den tillfälliga lagen träda i kraft måste barn och barnfamiljer helt undantas.
Bris tillstyrker lagförslaget som innebär att barnkonventionen blir svensk lag. Men ett stort arbete behöver göras för att alla delar av samhället ska börja se barnet som rättighetsbärare. (SOU 2016:19).