182 000 barn har föräldrar med skulder hos Kronofogden
Publicerat
Drygt 182 000 barn växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående
skuldsanering hos Kronofogden, visar nya siffror. Det är mer än vart tolfte barn.
– I spåren av coronakrisen kommer många familjer att vara tvungna att ställa om sin
ekonomi. Då behöver barns oro, tankar och funderingar få utrymme. Vi vuxna måste vara
lyhörda, säger Tina Häggmark på Kronofogden.
Sommaren är ofta en jobbig tid för barn som växer upp i familjer som har svårt att få pengarna att räcka till. Kompisarna hittar på många aktiviteter som kostar pengar medan de själva inte har råd att följa med. Då är det lätt att få känslan av att man är den enda som inte gör något roligt på sommarlovet.
– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger Tina Häggmark.
I kontakten med Kronofogden berättar många föräldrar att de tycker det är svårt att prata om ekonomi med sina barn.
– De vill skydda sina barn och tror att de gör det genom att inte prata om pengar. Men det är viktigt att göra det, så att barnen inte behöver känna oro och förstår att familjens ekonomi inte är deras ansvar, säger Tina Häggmark.
Stora skillnader i landet
I början av juni levde 182 084 barn i familjer där minst en förälder hade skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, en minskning med 646 barn jämfört med samma tid förra året. Av de 182 084 barnen levde 16 343 (13 010) i en familj där minst en förälder hade skuldsanering och 3 878 (3 302) med en förälder som hade skulder för indrivning och dessutom en förälder med pågående skuldsanering.* Till det kommer ett okänt antal barn i hushåll med små ekonomiska marginaler.
– Coronautbrottet har påverkat alla delar av samhället, och många familjer står inför en tuff ekonomisk situation. Risken är stor att antalet barn som växer upp i skuldsatta hem kommer att öka markant de kommande åren, säger Tina Häggmark.
Det finns stora skillnader i landet. Högst andel barn med skuldsatta föräldrar finns i Ljusnarsbergs kommun i Örebro län, där siffran ligger på 20,1 procent. Därefter kommer Grums och Skinnskatteberg. Skånska Lomma har den lägsta andelen barn som lever i skuldsatta familjer med 1,8 procent, följt av Danderyd och Habo.
Samarbete för att stötta barn i ekonomiskt utsatta familjer
Kronofogden och Bris samarbetar sedan några år tillbaka för att stötta barn som är oroliga över familjens ekonomi. Samarbetet handlar till största del om att sprida information till barn om att de inte är ensamma om sin situation, att det inte är deras fel och att det alltid finns någon att prata med om hur livet är just nu. Barn kan varje dag ringa till Bris kuratorer anonymt på gratisnumret 116 111, chatta, mejla och skriva inlägg på Bris forum. Vuxna kan också få stöd från Bris kring hur man kan prata om de här frågorna med sina barn.
– Under våren har en del barn berättat att de inte vill belasta sina föräldrar på grund av samhällskrisen. Att de undanhåller sina bekymmer för föräldrarna eftersom de är upptagna med stress kring sitt jobb och sin hälsa. Konsekvensen för ett barn är att de egna livsutmaningarna riskerar att hamna mer i skymundan än tidigare och att barnets rätt till stöd kan bli lidande, säger Emma Bennwik, barnrättspecialist på Bris.
Att kunna prata med någon om svåra saker är viktigt för att kunna må bra. Bris är ett konkret stöd för barn i att finna framtidshopp och identifiera strategier för att hantera sin situation.
– Många familjer får en förändrad ekonomi till följd av krisen. Det riskerar att förvärra utsattheten för barn som redan har en svår situation, och att vissa barn blir berövade sina grundläggande rättigheter, såsom social trygghet, stöd och bästa möjliga hälsa. Det är viktigt att utreda hur pandemin påverkar barn i ekonomisk utsatthet och hur samhället kan stötta. Barn är aldrig själva ansvariga för att få sina rättigheter tillgodosedda utan det är samhällets och vuxnas ansvar, säger Emma Bennwik.
Fakta: Så kan du prata om ekonomi med barn
- Lyssna, prata och svara på frågor så ärligt du kan utan att skrämma. Förklara vad familjen måste prioritera att lägga pengar på och varför.
- Börja tidigt, utifrån barnets mognadsnivå. Var noga som vuxen med vilka signaler du skickar ut, till exempel om märkeskläder och resor. Alla har inte råd.
- Var tydlig med att du som vuxen tar ansvar för familjens ekonomi, att det inte är barnets ansvar att lösa eventuella problem.
För mer information
