En ätstörning syns inte alltid i ens utseende eller på ens vikt. En ätstörning handlar snarare om att ha en orättvis självbild, om negativa tankar och känslor om sig själv och sin kropp. Det handlar om vanor och hur vi tar hand om oss själva.  

De flesta människor har tankar och känslor kopplade till kropp, mat och ätande utan att ha en ätstörning. Vissa kan dock hamna i vanor och beteenden som blir skadliga för kroppen och som påverkar ens mående negativt. Då kan det handla om en ätstörning. 

Viljan att äta nyttigt eller att motionera kan utvecklas till ett beteende som inte är hälsosamt. Vi kan utveckla ett överdrivet fokus på vikt och utseende som leder till osunda former av kontroll av mat och träning. Kontroll av mat kan bli ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Vanliga tecken på ätstörning kan till exempel vara: 

• att regelbundet hoppa över måltider. 
• att äta överdrivet mycket i ensamhet. 
• att kräkas upp mat. 
• att träna överdrivet hårt och ofta. 

Under tonåren när kroppen förändras, kämpar många med att acceptera och tycka om sig själva. Vi blir särskilt känsliga för negativa kommentarer och påverkas lätt av hur andra pratar om sina kroppar. Inte minst på sociala medier där det kan finnas ett överdrivet fokus på hälsa och utseende och osunda kroppsideal. För vissa kan orsaker till en ätstörning bero på osunda krav på prestation, på otrygghet hemma eller på en utsatthet i skolan. 

Varför blir det inte bättre?

Det är lätt att tro att en förändring av kroppen ska leda till större acceptans av sig själv. Det brukar snarare bli tvärtom. Ju mer fokus vi lägger på vikt, utseende och förändring av kroppen, desto mer missnöjda riskerar vi ofta att bli. Bra mående och god hälsa handlar snarare om att hantera och förändra orättvisa tankar och tolkningar av sig själv.  

Många som har en ätstörning söker kontroll. Kontroll genom mat och träning kan bli ett sätt att trycka undan jobbiga känslor i stunden. En osund kontroll över vikt och mat kan kännas rätt i stunden men leder ofta till ännu mer jobbiga känslor i längden. 

• Öva på acceptans. Att öva på att acceptera sin kropp innebär inte att vi behöver älska alla delar av den. Det handlar snarare om att hitta sätt att vara okej med att vara mindre nöjd med vissa delar av oss själva. 
• Tänk på hur du pratar om dig själv, både inför dig själv och andra. Att prata om sig själv med snällhet och respekt gör det lättare att känna att vi duger som vi är. 
• Försök att flytta fokus från kroppens utseende till kroppens olika funktioner. Kroppen är så mycket mer än bara utseende. Försök påminn dig om andra saker med din kropp som du kan uppskatta.  

Känns det svårt att berätta?

Innan du pratar med någon kan det kännas skönt att ha funderat lite på hur det är just nu och hur det var tidigare. Att försöka förstå sig själv kan göra det lättare att prata med någon annan om det. Ett sätt kan vara att försöka svara på de här frågorna: 

• Hur mådde jag när jag fick en ätstörning? 
• Vad är skillnaden mot hur den får mig att må idag? 
• Vad hindrar min ätstörning mig från att göra? 
• Vad behöver jag för att ta mig ur ätstörningen? 
• Vem kan hjälpa mig att komma vidare? 

Oavsett om du har en ätstörning eller inte, har du alltid rätt att få hjälp. Första steget till att må bättre är ofta att slippa hantera saker ensam. Det är bra att ta hjälp av en vuxen om du upplever tankar och känslor kring kropp och mat som känns svåra och jobbiga att hantera. När det handlar om ätstörningar är det alltid bra att få hjälp så snabbt som möjligt. Ju tidigare hjälp desto lättare att må bra igen.  

Det är vanligt att känna dubbelt inför att få hjälp. Vi kanske skäms eller har svårt att lita på andra. En sida av oss kanske vill slippa bekymmer medan en annan vill fortsätta med ett beteende som får oss att känna kontroll. En sådan dubbelhet kan göra det svårt att be om hjälp. Det kan vara svårt att erkänna sina bekymmer för sig själv och då även för andra. Om tankar om kroppen och ätande tar över din vardag eller om andra visar oro och försöker prata med dig om det, är det dags att ta hjälp.  

Vem kan svara på om jag har en ätstörning?

Endast vårdpersonal som till exempel läkare och psykologer kan ställa en ätstörningsdiagnos. Det finns särskilda ätstörningskliniker dit du kan vända dig, men det vanligast är att börja med att prata med sin skolkurator, skolsköterska eller med en kurator på ungdomsmottagningen. Om personen du pratar med ser tecken på ätstörning kan du få hjälp att komma i kontakt med en läkare eller psykolog.