Barnkonventionen

Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.

Barnkonventionen blev lag 2020

I juni 2018 fattade riksdagen beslutet att barnkonventionen ska bli lag. Beslutet innefattar även ett uppdrag till regeringen att följa upp hur beslutet efterlevs, ett fortsatt kunskapslyft inom kommuner, landsting och statliga myndigheter, samt ett uppdrag om en översyn av rådande lagstiftning och praxis som behöver förändras för att leva upp till barnkonventionen som lag. Principen om barnets bästa samt barnets rätt att komma till tals kommer få en central roll i beslutsprocesser som rör barnet. Barnet som en bärare av egna rättigheter kommer att få en starkare juridisk ställning. Lagen började gälla i januari 2020.

Om barnkonventionen

Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling. Konventionen är ett viktigt verktyg för alla de aktörer som arbetar med att stärka barns och ungdomars rättigheter – i Sverige och övriga världen. Alla stater som anslutit sig till barnkonventionen (samtliga stater utom USA) är skyldiga att efterleva dess innehåll.

Barnkonventionen listar de mänskliga rättigheter som varje barn har och ger en universell definition av vilka rättigheter som gäller för alla barn världen över. Vissa av rättigheterna berör specifika områden, andra är av principiell och mer generell karaktär. Alla rättigheter är lika viktiga och utgör tillsammans en helhet.

Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ och subjekt i sitt liv – på samma villkor som vuxna. En central aspekt är att barn har rättigheter som fullvärdiga medborgare i samhället. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och barnets bästa ska alltid komma i första rummet vid alla åtgärder som berör barn. Barnkonventionen innehåller såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och understryker deras beroende till varandra.

Fyra principer

Barnkonventionen vilar på fyra grundläggande principer. Dessa ska vara ledande för hur konventionens övriga artiklar bör tolkas. De fyra grundläggande principerna är:

Förbud mot diskriminering (artikel 2) Alla barn har rätt att ta del av sina rättigheter.
Barnets bästa (artikel 3) Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Rätten till liv och utveckling (artikel 6) Inte bara barnets överlevnad, utan även hans eller hennes utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga.
Rätten att få komma till tals (artikel 12) Barnets åsikter ska komma fram och ges respekt.

Barnets rättigheter berörs i fler viktiga internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Europakonventionen innehåller exempelvis bestämmelser som är särskilt viktiga för barn, bland andra artikel 8 som reglerar rätten till respekt för privat- och familjelivet. Det unika med barnkonventionen är emellertid att den tar upp en rad rättigheter som är specifika för barn. Exempel på det är barnets rätt till personlig kontakt med sina föräldrar, rätt till omvårdnad för ett barn som berövats sin familjemiljö och barnets rätt till kostnadsfri utbildning.