Barnen förbjuder mig att dejta

Gunilla Bergsten är socionom, leg psykoterapeut och chef för Bris stöd online. Sedan 2020 medverkar Gunilla i magasinet Tara där hon svarar på frågor om unga i spalten ”Tonårsfrågan”.

Fråga:

Hej, hej, vad gör en stackars morsa som tröttnat på att vara singel men som inte får dejta för sina barn? Jag vet att beslutet är mitt och inte barnens, men varje gång ämnet kommer upp blir det känsloutbrott och smäll i dörrar. Jag har varit skild i 7 år och ungarna är ändå 13 och 17?

Gunillas svar:  

Nej, att dina barn ska bestämma över ditt dejtande fungerar inte, det blir att ge barnen alltför stor makt. En makt som jag inte är säker på att de nödvändigtvis vill ha. Men med det sagt tycker jag förstås att du ska prata med dem så att de inte behöver vara oroliga. För jag gissar att det är just oroliga de är.

Jag tycker att du vid ett lugnt tillfälle ska utforska vad deras största rädsla är. Handlar det om oron att en ny vuxen ska flytta in eller har de en önskan om att du och deras andre förälder ska bli tillsammans igen? Handlar det om oro över att deras mamma har en önskan om närhet till en annan vuxen människa? Ibland kan blotta tanken på ens förälder som en sexuell varelse vara avskyvärd och pinsam för ungdomar. Men genom att du lyssnar till deras tankar kan du faktiskt göra så att oron minskar. Kanske kan du lugna dem med att inte låta en partner flytta in i brådrasket? Kom också ihåg att du inte behöver involvera barnen i ditt dejtande. De behöver inte veta om du träffar någon en eller flera gånger eller om det var en bra eller dålig dejt, sådant kan du prata med dina vänner om.