Dålig vibb av tränare

Gunilla Bergsten är socionom, leg psykoterapeut och chef för Bris stöd online. Sedan 2020 medverkar Gunilla i magasinet Tara där hon svarar på frågor om unga i spalten ”Tonårsfrågan”.

Fråga:

Hej! I höstas kom min son i kontakt med en hockeytränare som ville träna honom vid sidan av lagträningen. Sonen satsar stenhårt på hockeyn och har talang, så vi såg det som en möjlighet. Problemet är att tränaren inte vill ha oss föräldrar i närheten. Vi får inte titta på eller vara med när de snackar träning och taktik. Det är som att han isolerar vår son från oss. Borde vi vara oroliga?  

Gunillas svar:  

Tycker att du redan genom att ställa frågan till mig på ett sätt besvarat den – ni är redan oroliga. Du skriver inte åldern på din pojke och det klart att det spelar viss roll. Jag förstår heller inte om det endast är er pojke som är med på den här specialträningen eller om det är flera i laget. Vilket jag också tycker spelar roll, kan ni prata med andra föräldrar, upplever de samma sak? 

Men som alltid behöver du/ni börja med att prata med er pojke. Vad tycker han själv? Har han en känsla av det blir påtvingat och ”för nära” eller är det lugnt för honom? Om ni inte känner att ni kommer vidare med specialtränaren kan ni ju också prata med klubben. Är det träning i deras regi behöver de ju ha insyn i den. Det kan säkert finnas situationer när det är bättre att föräldrar ligger lite lågt med engagemanget i barnens idrott. Men ni ska så klart känna er trygga att ni lämnar pojke i säkra händer.