Riv upp nya asyllagen och ta hand om alla barn

Publicerat

Vi är i en akut situation med ensamkommande barn som förlorat allt hopp om framtiden. Med en socialtjänst i kris och en otillräcklig barnpsykiatri med långa köer. Regeringen borde omgående vidta åtgärder för att förbättra situationen för de här barnen, skriver Magnus Jägerskog, Bris och Anna Sarkadi, professor i socialmedicin.

I juni röstade Sveriges riksdag igenom en ny asyllagstiftning, trots stora protester från forskare och experter, barnrättsorganisationer och stora delar av civilsamhället. I dag, knappt åtta månader senare, ser vi hur hårt lagstiftningen slår mot ensamkommande barn, en grupp som redan tidigare är mycket utsatta och bär på erfarenheter av krig, flykt och traumatiska upplevelser.

Under 2015 kom 35 369 barn ensamma till Sverige, över 23 000 av dem från Afghanistan. En studie på Asylhälsan Cosmos i Uppsala 2016 visade att 76 procent av de undersökta ensamkommande barnen visade symptom på posttraumatiskt stressyndrom. Åtta av tio ensamkommande barn som deltar i programmet Teaching Recovery Techniques, TrT, en gruppintervention som erbjuds av flera aktörer i Uppsala har symptom på måttlig eller svår depression. Cirka 30 procent av dem går med aktiva självmordstankar, visar TrT-gruppens screeningar.

Hittills i år har tre ensamkommande pojkar tagit sina liv på asylboenden i Sverige, men mörkertalet här kan vara stort. Många barn är försvunna, ingen vet var de är och om de lever. Nätverket Vi står inte ut, som består av över 8 000 personer som arbetar med ensamkommande barn såsom socialsekreterare, lärare, kuratorer och gode män, har larmat om att ensamkommande barn gör upp självmordsplaner tillsammans i slutna forum på nätet. Det är oerhört allvarliga uppgifter och i ljuset av dem har också Barnombudsmannen reagerat och nyligen haft ett möte med behöriga myndigheter.

Inte svårt att förstå

Situationen som nu råder bör inte ta myndigheter eller beslutsfattare på sängen. Det är inte svårt att förstå att risken för psykisk ohälsa är mycket hög för ensamkommande barn. Konsekvenserna av lagen är att barn förhindras från att återförenas med sina föräldrar, framförallt beviljas tillfälliga uppehållstillstånd och riskerar utvisning på 18-årsdagen. Detta har sannolikt bidragit till att försämra många barns hälsa ytterligare.

Beteendevetaren och traumaforskaren Stevan Hobfoll har i fem grundprinciper om psykologisk förstahjälp formulerat behoven hos barn som upplevt kris eller katastrof. Barnet behöver få förmedlat till sig: trygghet, lugn, tillit till sig själv och till samhällets förmåga, samhörighet med närstående och hopp. På alla fem punkterna har Sverige svikit de ensamkommande barn som nu mår så dåligt att de inte längre orkar leva.

Sedan privatpersoner och frivilligorganisationer samlades på centralstationer hösten 2015 och välkomnade flyktingarna har civilsamhället gjort fantastiska insatser för att försöka fylla glappet där myndigheterna inte räcker till. De professionella på myndigheterna, i skolan och på asylboendena gör också sitt allra bästa utifrån rådande förutsättningar. Behovet av stöd är fortsatt mycket stort. Tillsammans startar Bris i nära samverkan med Uppsala Universitet Teaching Recovery Techniques grupper för ensamkommande barn i tio kommuner, ett arbete som ska spridas till fler av landets alla kommuner om utvärderingen visar goda resultat. Men mycket mer behöver göras.

En akut situation

Nu står vi i en akut situation med barn som förlorat allt hopp om framtiden. Med en socialtjänst i kris och en otillräcklig barnpsykiatri med långa köer saknas tillgång till professionellt stöd för barn i kris. Ensamkommande barn saknar dessutom den dagliga omsorgen och omhändertagandet som barn som bor med sin familj i bästa fall får. Vem tar ansvaret för att tillgodose dessa barns rättigheter?

Inför omröstningen i riksdagen konstaterade Bris att den nya asyllagstiftningen står i direkt strid mot barnkonventionen. Vi konstaterade också att den saknade en barnkonsekvensanalys av lagstiftningen. Barnkonventionen gäller i Sverige sedan 1990, och Sverige har fått rekommendationer senast i januari 2015 från både FN:s barnrättskommitté och Rådet för mänskliga rättigheter, om att bättre tillgodose rättigheterna för ensamkommande barn med särskild hänsyn till barnets bästa i beslut som rör dem. Regeringen som just nu arbetar med att ta fram ett lagförslag om att göra barnkonventionen till svensk lag borde kunna vidta åtgärder för att förbättra situationen för de här barnen. Vi menar att situationen för ensamkommande barn som flytt hit är ovärdig Sverige som land.

Det fanns ingen plan

Det fanns ingen plan från beslutsfattarna för att ta hand om konsekvenserna som den förändrade lagstiftningen fick för den psykiska hälsan hos barn som flytt. Det är regeringens och kommunernas ansvar att tillgodose rättigheterna för alla barn som befinner sig i Sverige, utan att diskriminera någon grupp.

Regeringen bör omedelbart riva upp lagen om tillfälliga uppehållstillstånd som strider mot barnkonventionen, och garantera ensamkommande barns rätt till skydd i Sverige. Därefter väntar ett stort jobb med att se till att varje barn i Sverige får tillgång till stöd och vård. Varje barn har rätt till sin hälsa, trygghet och skydd. Det är bråttom nu.

Magnus Jägerskog

Bris generalsekreterare

Anna Sarkadi

Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, samt ordförande i Svensk socialmedicinsk förening.

×