Socialtjänstlagen - en viktig nyckel för barnets rättigheter i praktiken
Publicerat
Nästa vecka presenteras utredningen om framtidens socialtjänst. Bris har högra förväntningar på förslaget och förhoppningar om att en reviderad socialtjänstlag ska bidra till att åtgärda barnrättsbrister i dagens system.
Även när det är rätt kan det bli fel. Till Bris hör barn ofta av sig och vittnar om hur de faller mellan stolarna i samhället som bär ansvar för att hjälpa dem. Många gånger har ansvariga vuxna gjort det bästa de kunnat, baserat på den lagstiftning de har att förhålla sig till. Barn hamnar i kläm, trots att ingen brutit mot lagen.
Den 3 augusti väntas regeringens utredare Margareta Winberg överlämna ett förslag om en reviderad socialtjänstlag till socialminister Lena Hallengren. Utredningen, vars titel har höga ambitioner: ”Framtidens socialtjänst”, har pågått i tre år och har bland annat som syfte att stärka barnets rättigheter i praktiken och att göra socialtjänsten mer tillgänglig och kunskapsbaserad. Bris har höga förväntningar på förslaget och förhoppningar om att en reviderad socialtjänstlag ska bidra till att åtgärda barnrättsbrister i dagens system.
Bris är Sveriges nationella stödlinje för barn och varje år besvarar Bris kuratorer över 27 000 kontakter från hjälpsökande barn, via chatt, mejl och telefon. En av de vanligaste orsakerna till att barn söker stöd hos Bris är att de känner att ingen lyssnar på dem och tar dem på allvar, en vanlig upplevelse inte minst i relation till socialtjänsten. Många barn som kontaktar Bris berättar om att inte få tillräckligt med information och återkoppling och om att barnets egen röst inte tillmäts något värde i de beslut som handlar om dem själva.
Behovet av ett starkare barnrättsperspektiv är uppenbart. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Nu behöver alla andra lagar som berör barn revideras i enlighet med den.
Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som fastslår att samhället ska hjälpa och stödja enskilda som far illa. Det yttersta ansvaret för hur arbetet organiseras ligger på kommunerna. Sedan socialtjänstlagen kom 1982 (och ersatte en rad tidigare skyddslagar) har socialtjänsten förändrats flera gånger. Kunskapen om barn och hur barn påverkas av våld och annan utsatthet har ökat och synen på barn och barnets rättigheter har förändrats. Som ett resultat av många lagändringar och tillägg genom åren är lagen idag mer av ett föråldrat juridiskt lapptäcke – vilket försvårar vägledningen och har försvagat lagens viktiga funktion inom många situationer där barn är utsatta. Det får konsekvenser för barn som behöver skydd, stöd och hjälp.
FN:s barnrättskommitté har vid flera tillfällen kritiserat Sverige för våra stora regionala skillnader när det kommer till insatser och processer för barn som behöver skydd och stöd från socialtjänsten. Såväl förutsättningar och prioriteringar, som tolkning av socialtjänstlagen kan idag variera stort mellan kommuner. Konsekvensen för barn i utsatthet är att det kan vara stor skillnad på vilken hjälp du kan räkna med, beroende på var du bor.
Bris vill med det nya förslaget se:
1. Att lagen utgår från barnets rättigheter
För barnet som far illa är socialtjänsten livsavgörande. Som representant för staten måste socialtjänstens arbete utgå från ansvaret att leva upp till varje barns mänskliga rättigheter, vilket ställer krav på lagstiftaren att tydliggöra detta.
Socialtjänstlagen ska som ramlag inte detaljstyra vad som ska göras i varje specifik situation. Den ska erbjuda generella riktlinjer och ge utrymme för flexibilitet för tjänstemannen. Men det får inte innebära flexibilitet kring barnets rättigheter. Barnets rättigheter behöver därför tydligt genomsyra hela lagen så att professionella ska få rätt vägledning i sitt beslutsfattande och de grundläggande principerna ska få genomslag i varje enskild situation.
2. Tydlighet och rättssäkerhet
Att statens myndighetsutövande ska vara tydligt och förutsägbart gäller givetvis även för barn. Den reviderade socialtjänstlagen behöver bidra till att skapa detta för både ansvarig myndighet och för enskilda barn. Bris önskar att det i lagtexten tydliggörs hur barnets intresse ska tas tillvara i processen med socialtjänsten.
Det går att göra skillnad för barn även med små medel. Forskning visar exempelvis att barnets delaktighet och inflytande i processer resulterar i andra beslut och insatser, mer i överensstämmelse med barnets behov. Bris hoppas att lagen tar hänsyn till den kunskapen och möjliggör ett barnrättsbaserat arbetssätt för socialtjänsten, och underlättar för handläggare att fatta beslut i enlighet med barnets bästa.
För att kunna garantera varje barns mänskliga rättigheter och råda bot på de stora skillnaderna i processer och beslut som idag finns mellan både kommuner och enskilda stadsdelar, behöver lagen ge socialtjänsten en tydlig vägledning vad gäller hur barnets rättigheter ska garanteras och hur beslut ska motiveras i olika processer. Det stärker rättssäkerheten för varje enskilt barn.
3. Argument för att barnets rättigheter måste få kosta
Utredningsdirektivet fastslår att den nya lagstiftningen inte får innebära nya kostnader. Men för att hjälpa barn som far illa behöver socialtjänsten mer tid för möten med barn och en större verktygslåda av arbetsmetoder och insatser. Exempelvis mer tid för att prata med, informera och återkoppla till barnet (endast 2 procent av socialsekreterares arbetstid går till barnsamtal, enligt studier). En socialtjänstlag som tydligare fastställer barnets rätt till samhällets skydd och stöd, barnets rätt till ett gott bemötande och rättssäkra beslut innebär att socialtjänsten runtom i landet behöver prioritera och tillföras resurser för att barnrättssäkra sitt arbete. Den reviderade socialtjänstlagen bör vara ett argument för att barnrätt måste prioriteras och för att socialsekreterare ska få rätt förutsättningar.
För Bris och för barn är socialtjänsten en central myndighet. Den utgör det yttersta skyddet för barn som lever i utsatthet och far eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten kan vara avgörande för ett barns uppväxt och liv. Att den fungerar, är tillgänglig och begriplig, griper in när den ska och agerar i enlighet med evidens och barnets rättigheter är av högsta vikt.
Om Sverige ska vara världens bästa land för barn måste regeringen garantera barnets rätt till skydd och stöd i lag, genom att i socialtjänstlagen tydliggöra vad barnets rättigheter i praktiken innebär.
Framtidens socialtjänst kräver en lagstiftning med ett barnrättsperspektiv i alla delar av lagen, så att varje ansvarig kommun och varje enskild socialsekreterare vägleds i att handla i enlighet med barnkonventionen. Inget barn som behöver samhällets stöd ska falla mellan stolarna.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Emma Bennwik, barnrättsspecialist Bris
Marie Angsell, sakkunnig socionom Bris
För mer information
